Ja, så skulle jag ju rapportera lite då. I lördags åkte jag och Johan ner till Stockholm. Vi hade inte ställt nån klocka utan åkte efter lunch. Planen var att vi skulle kolla på en router på vägen ner. Det gjorde vi. Jag hittade en router på Elgiganten för nästan inga pengar alls! Jag har en app i telefonen som heter "Wrapp" och i den kan man ge varann presentkort och grejer. Jag hade fått ett presentkort på 200 kr på Elgiganten som jag tänkte att jag skulle använda om jag hittade nån router.
Där i hyllan stod en router, fyndvara, saknade bara drivrutin i lådan. Det kan man ju lätt hitta på nätet, så det är inga problem. Den hade kostat 649 kr, hade fyndpriset 297 kr, jag hade presentkort på 200... 97 kr att betala för en rätt bra router! Kändes som ett fynd! Najs!
Sen drog vi vidare hem till Göran och Marie. Där blev det mys i soffan med ost och kex. Jättehärligt att umgås igen! Vi funderade och kom på att det nog var ett år sen jag var hemma hos dem sist! Helt sjukt! Det får det bli ändring på!
Sov över där och sen var det ju då dags för debuten för Blessin i Veteranklass på Stockholms Hundmässa.
SHIT så nervös jag var innan! Ja i ringen oxå... Men framför allt innan. Jag skakade och var väldigt ofokuserad på allt och alla. Jag ber om ursäkt om jag kanske var lite konstig igår... men det var väldigt mycket anspänning med hela den där dagen!
När jag plockade fram Blessins utställningskoppel så blev hon som galen. Hon älskar det här med utställning och hon VET vad det innebär när godisfickan kommer fram och kopplet på. Hon är verkligen såååå taggad! Hon showade lite och hade lattjolajbanslåda i ringen. Sen var det bedömning och det gick superbra. Hon vet ju precis vad som förväntas av henne. Hon travade som hon aldrig gjort annat och stod så fint.
Hon placerade sig som nummer 1 i klassen och då var den titel som jag anmälde för hennes! Vinst i klassen var det som krävdes! GISSA om jag var glad!!! Jag tycker hon är SÅ värd den. Inte för att jag är partisk eller så ( jo lite! ) men efter hennes framgångar så tyckte jag nog allt att hon var värd ett par till bokstäver i sitt namn. Och ta det nu inte som att jag dissar de andra som tävlade med sina hundar, för det var fina hundar som hon slog, utan jag känner att hon faktiskt var värd titeln för att hon är den hon är. Hon kan inte ta Norskt, Finskt, Danskt eller nordiskt championat. Om hon ska ta nåt mer är det vinnartitlar annars måste vi åka till Europa och ställa och det tycker jag verkligen inte att det är värt.
Så jag är SUPERDUPERGLAD och nöjd över helgens resultat! Vi valde dock att åka hem efter att vi fått lite lunch i magen. Kändes inte som att det var värt att sitta och vänta hela dagen för att delta i finalen. Jag brukar tycka att man ska det. Men när det gäller en lite äldre hund och så lång väntan så kändes det inte värt det. Sen har vi långt hem och en arbetsvecka som väntade. Så vi prioriterade att åka hem och mysa i sängen ett par timmar innan läggdags. Jag tror hon var väääldigt glad över det! Och jag med :)
När jag skulle hem så insåg jag att det var ganska naivt att tro att det skulle gå att boka tåg som jag brukar samma dag eller dagen innan. Inte en enda biljett med ok pris fanns det. Så snällaste Johan lånade ut en av sina bilar! Vi knallade därmed in genom ytterdörren hemma en dryg timme efter att finalen skulle ha börjat. Det var värt väldigt mycket! Nu hann vi gosa, packa upp lite och ställa orning för idag.
På kvällen när jag skulle sova hade grannen nåt spännande för sig... vet inte vad det var men det läs som sjutton. Men jag antar att jag somnade ändå på nåt sätt för jag minns ingenting fram tills det att klockan ringde och den lilla damen kom struttandes.
Lite frukost för henne och sen ut. Det blev en härlig morgonprommis! Hon var så glad! Lilla stumpan. Det är härligt att ha henne hemma igen. Jag tror hon uppskattar att vara hemma oxå!
Drog iväg till jobbet och känner mig väldigt sliten. Jag tror att jag borde, egentligen, ha stannat hemma i helgen och bara tagit det lungt. Det har nog varit en anings mycket ett tag nu. Så ser man till det så borde jag nog skippat utställningen. Men det vet ju alla ni som håller på med det... att det skulle ju inte falla en in! Får lida lite för det nu tror jag. En kollega sa att det syntes på mig att jag var sliten. Hon tyckte att min blick var lite tom och orkeslös. Så kanske att jag ska ta nåra kvällar nu och bara mysa med Blessin och gå långprommisar. För det ÄR avkopplande att gå med henne ute och sen komma in och kura ihop oss i sängen och kolla på en film eller nåt.
Dessutom mår jag jätteilla. Det kom smygandes nu på förmiddagen. Jag hoppas att det är bara för att jag är så trött som jag mår illa. Jag har verkligen ingen lust att bli magsjuk... men jag antar att det finns en stor risk att det är nåt sånt. Man träffar ju en massa folk på utställning och det finns ju en ganska stor risk att jag fått nåt otäckt. Aja, det visar sig.
Idag är iallafall första dagen för mig, Blessin och hundvakten. Då menar jag ju att det är första dagen som vi ska samarbeta. Så jag hoppas att Blessin har gjort det. Och att Karin känner att det fungerat bra. Det är ju guld om det här kan fungera bra och att alla är nöjda med det :) Hoppas på att få ett sms under dagen och få höra hur det går.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar