Snart är det dags

Ja, snart är det dags för mycket. På söndag är det första advent, redan! Känns jättekonstigt. Vart tog hösten vägen? Vart tog förberedelserna vägen? Jag undrar, finns det lixom något år som man är beredd på att första advent är på gång. Tror inte det. Inte jag iallafall. För varje år tycker jag att tiden på hösten bara rusar iväg. Men i år kommer det tidigt oxå.

Sen är det snart dags att flytta hörrni! Galet! Nästa fredag :) Det blir en dag som kommer försvinna i ett nafs, men vi kommer åstadkomma mycket. Planen är att hämta släpet kl 8 på morgonen, köra ner till Sigtuna och lasta, sen hem igen till Borlänge och bära upp allt i lägenheten. Efter det åker vi till Jenny och sover. På morgonen så packar vi det jag har hos henne och kör till lägenheten. Efter det blir det packa upp... och packa upp... och packa upp.

Jag har ju min plan. Att gå igenom ALLT och kasta massor. Det är första gången som jag packar upp dessa lådor på ca 5 år. Nåra har varit packade ännu längre. Men nu ska det rensas och kastas. En gång för alla. SKÖNT! Sen får jag sortera ordentligt och åka och kasta på tippen.

Jag får ju inte köpa så mycket möbler och så förrän jag har rensat. Så jag lär ligga i. Tror jag kommer vara klar till jul. Hoppas det iallafall. Ser fram emot detta, och fasar lite för det på samma gång!

I helgen kom lilla prinsessan hem igen <3 Hon hade varit hos Johan en vecka drygt. Jenny jobbade ju och då fick Blessin åka på kollo. Jag mutade honom lite att komma upp och lämna henne, vilket han snällt gjorde. Med sig i bilen hade han en massa prylar från förrådet! BAH! Hahahaha! Bra tänkt iofs... men vart skulle det stå lixom!? Vi har ju trångt och fullt som det är. Men det fick gå. Det blir ju som det blir den här dryga veckan som är kvar. Men bra tänkt som sagt. Han tog lite såna där saker som man ändå måste ställa lite försiktigt i ett baksäte och så. Så visst, det var ju bra egentligen :) Tack Johan för att du passade lilla sessan och för att du kom upp och lämnade henne!

Sen är det ju så... det är ju dags att separera oxå. DET är konstigt. Klart att både jag och Jenny kommer tycka det är skönt på sätt och vis. Tror jag iallafall. Men jag tänker mycket på att det blir ensamt igen. Ensamt på ett tomt sätt och ensamt på ett skönt sätt. Lite både och. Men mest tomt. Jag lär väl vänja mig... men ändå.

Det är tur att det kommer vara fullt upp ett ganska långt tag efter flytten. Jag kommer ha att göra kan man lugnt säga! Ja jisses... men kul oxå på samma gång!

Bild lånad från denna sida: LÄNK