Alltså

För nåra veckor sen började jag använda min lite varmare vinterjacka. Det var skitkallt när jag skulle till bussen. Sen kom höst/vinterkängorna fram. Och halsduk. Eller sjal kanske är lite mer korrekt. Tunna vantar var ett måste. Jackan är inte jättevarm... Tanken är att man ska kunna ha den under hösten och sen kanske ha en tunn mikrofleecetröja under om det blir svinkallt i vinter.

Igår var det första november... Och 10 grader varmt fortfarande på kvällen. Nu på morgonen är det lika varmt. Hallå! Första november förra året hade det kommit snö i Nyköping. Alltså det var förvinter. Inte så snön låg kvar... Men det var kallt och isigt på nätterna. I Nyköping. Nu är vi i Dalarna. Värsta Norrland ju. Och jag funderar på att stoppa in vinterjackan i garderoben igen. Just nu kan jag gå tillbaka till den tunna jackan och sneakers.

Ok, det får gärna vara lite milt. Men iallafall. Kan man inte få lite klara besked? Vinterjacka eller inte vinterjacka? Kängor eller inte kängor?

Idag kompromissade jag lite: Vinterjacka och kängor. MEN sommarblus och inga vantar. Känns lite busigt att ha en tunn blus under vinterjackan! Som om jag inte riktigt släpper taget om sommaren än. Najs!

En annan sak. Här i Dalarna blir löven gula och sen bruna på en gång. Inte orangea och röda emellan. Hur kommer det sig? Eller är det bara tillfälligt? Jag saknar Stockholmshösten lite. Alla färger. Men å andra sidan blir det riktig vinter i Dalarna. Fast inte riktigt än då förstås. För just nu är det knappt höst.

Sen saknar jag min familj. Det är ensamt att bo långt ifrån de som betyder mest i hela världen. Även om man inte ses så ofta även om man bott nära så KAN man ses ofta. Det finns en trygghet i det.

Saknar även nåra av mina bästa vänner. Jag har ju Jenny här och hennes (som bllivit även mina) vänner. Det är skönt att hon har lite umgänge som jag fått dela :-) Det finns dock nåra av mina allra närmaste som jag saknar... Cathrine, Göran och Marie till exempel. Jag saknar er jättemycket!

Jag vet att jag valt det här själv. Men det gör det inte lättare när det kommer till avståndet. Det är ju oxå svårt att synka mina resor ner till Stockholm så att man kan ses... Alla har ju sitt med vardag och allt. Jag hoppas att det blir lite bättre på den här punkten när jag nu snart får eget och ni kan komma och gå som ni vill. Alltid svårare när man bor inneboende att ta hem folk :-) Jag hoppas dock att Jenny och hundarna hänger en del hemma hos mig sen, funderar på att införa nån speciell dag i veckan (eller fler) som vi lagar mat ihop och kollar nån serie. Kan bli bra tror jag!

Framme på jobbet strax hörrni, så jag ska sluta babbla. Men vi hörs snart igen :-)

Published with Blogger-droid v1.6.8