Om mig

Vi pratade ålder idag på fikat... Eller förresten, jag kan börja med en annan sak. Vi pratade om arbetstid igår. Eller rättare sagt vad man gör på fritiden. Och vi pratade TV. Att man sitter ofta och kollar tv på kvällarna och sen gnäller man om att man aldrig hinner nåt. Men titta på tv, det hinner man.

Då sa jag lite så där att när man är ensam så gör man ju allt annat själv oxå... handlar, tvättar, städar, lagar mat. Och sånt. Men då höll inte alla med, dom menade att om man är ensam så är det inte lika betungande heller. Men göra det måste man ju! Matkassen är ju inte lika tung och det är inte lika mycket köttfärs i stekpannan heller. Men handla och laga mat är samma tidsåtgång, i princip. Och man kan aldrig ringa nån och säga: Jag orkar inte handla idag, kan du göra det? Det finns ingen att dela sysslor med, nånsin. Så visst fan går det åt lika mycket tid åt det som om man är två. Om inte mer tid.

Sen tvätten, där är det givetvis så att det kanske går lite fortare att tvätta bara en persons kläder än två. MEN egentligen, så är det inte så stor skillnad. För jag tvättar inte alla kläder i samma omgång. Det är ju lixom en mörk, en vit, en med röd/rosa grejer (och andra med rött/rosa förenliga färger) och sen en med blå/gröna (och andra med blå/gröna förenliga färger) kläder. Så fyra tvättar minst blir det. Och sen kanske en med lakan och handdukar. Och mina tvättar är sällan fulla... så det går nog att klämma in en persons kläder i dem med.

Jaja... för att komma tillbaka till det här med tiden man spenderar vid tv:n. Just det där att man hamnar där ganska lätt... och följer en massa serier och så där. Nu minns jag inte riktigt hur det blev i slutändan... men jag fick höra: "Du som inte har nåt liv, du kanske har tid att se på tv."

Vaddå inte har nåt liv?? Jag har väl ett ruskigt bra liv! Jag tog inte illa upp, för vi satt och skojade och det var absolut inte illa menat. Vi hade kul!

Men jag tänkte på det när jag kom hem... vilken typ av liv har jag? Och vilken typ av liv vill jag ha?

Jag har nog ett liv jag trivs väldigt bra med! Så klart är det upp och ner vissa dagar, men så är det ju alltid. Men i stora drag, jag är nöjd med livet! Det finns saker jag skulle vilja ha, göra och åstadkomma. Men så är det väl för alla? Om man inte hade mål, vad skulle man då sträva efter?

Sen idag så, då pratade vi ålder. Och man kan nog uppfatta det som att jag har åldersnoja. Ibland skriver jag om min ålder och pratar om den som om jag hade noja över den. Men det har jag inte. Jag är inte på väg att vissna och jag är ingen larv ;) Haha! Jo kanske. Men jag nojjar inte över det! Det viktiga är väl inte siffran utan hur man lever sitt liv?

När jag var 27 krisade jag. Jag tyckte det var fruktansvärt att bryta upp från min dåvarande sambo och starta om på nytt. Det var döden att bli ensam igen och få leta reda på nån ny att börja OM med dejtandet... sen flytta ihop... vardag ... ja ni vet. Allt det där!

Men idag, jag vet inte om man måste vara så nojjig? Jag kan ju inet göra nåt åt att jag är 35 år och singel utan barn. Det är ju som det är. Jag försöker tänka på att ägna min energi åt det jag faktiskt KAN förändra. Jag menar, att älta det som varit finns ju ingen mening med. Ingen som helst. Men att planera för framtiden finns det en poäng med. Sen om det inte blir som man planerar... det är inte lika viktigt. Men planerna måste man ju ha.

Och jag är nöjd med min plan för framtiden.

Och jag är stark i min tro på att jag fixar det. Jag måste ju tro på min själv, vem ska annars göra det? Om inte jag tror på min plan, då lär inte den jag försöker övertyga tro heller.

Dåliga dagar har vi alla. Men man får bara försöka ta dem för vad de är och höja huvudet. Sikta framåt och fokusera på det bra. För det finns bra saker. Alltid. Vi får aldrig glömma det. Hur tungt det än är, så kommer det en dag då det känns bättre och blir lättare.

Så, jag tror jag ska lägga mer av min tid på saker som jagtycker om att göra. Och är det att följa en tv-serie så gör jag det. Och är det att gå långa promenader med Blessin så gör jag det. Ingen ska få sätta en standard för vad jag ska lägga min tid på.

Ni vet den där mallen som jag pratat om förut? Den som inte verkar vara skapt för mig? Den skiter jag i! Jag har min egen mall för hur jag vill ha det. Så länge jag inte förstör för nån annan så vill jag leva mitt eget liv och vara den jag är. För jag är bra på att vara just jag. KRAM!