Jag vet inte. Men det känns inte som min dag på nåt vis...?

Nu ska ni få nåt att skratta åt:

Jag har färgat håret för första gången i mitt liv. Ni vet, göra sig till lite för kryssningen... Jenny hjälpte mig att kladda i det där i håret. Så skulle jag skölja ur efter 25 minuter.

Det gjorde jag.

Men jag hade inte räknat med den snygga guldbruna randen runt hela fejset. Den går lixom inte bort. Nu har jag flått hela ansiktet med facescrub och en ren handduk.

Jag ska ju lixom på kickoff på fredag. Och nu har jag en brun rand som ett fint pannband i pannan.

Tack för den då. Så mycket. Tack. Det var ju fint, nu blir det nog dåligt med ragg kan jag tänka.