måndag 6 februari 2012

Jag är speciell

Japp, så är det. Kanske på väldigt många sätt... hahahaha! Men det jag tänkte skriva om idag är min smak på smycken.

När jag var liten och min morfar levde så avgudade jag hans halssmycke. Det var en Tors hammare i en enkel kedja. Jag satt ofta i hans knä och tittade på det förundrat. När han dog så var det ganska få saker som jag minns att mamma ärvde. Det var säkert mer... men just smycket fick mamma.

Jag tror hon visste hur mycket jag tyckte om det för lite senare när jag kunde ta hand om det så fick jag det. Lycklig som få! Det var enligt morfar en kopia på ett smycke som hittats i utgränvingarna av Birka. Om det är sant eller inte, vet jag inte. Men det är väldigt fint. Jag använde det en del i tonåren, tyckte väldigt mycket om det på mig själv oxå, jag tror att morfar satt uppe på sitt moln med Cornelis och log åt att jag bar det nästan varje dag :)

När jag blev lite äldre så kände jag kanske att det inte var så kvinnligt att bära det. Jag vet inte varför. Men jag använde det inte lika ofta. Nu ligger det i en liten tygpåse på ett säkert ställe hemma.

Under tiden jag bodde i Gävle så var jag och mamma på en mässa i Gasklockorna. Där fanns det massor med hantverkare och jag fastnade vid en man som gjorde silversmycken. På en tavla hängde ett smycke som jag tyckte var helt sagolikt. Det var en kopia av ett vikingasmycke... som hittats vid en utgrävning i Birka. Jag hade just då inte råd att köpa det, vet inte ens om det var till salu. Jag beställde en ring av den här smeden. Lite special och han skrev ner hur jag ville ha den.

När jag skulle hämta ringen så bad en god vän till mig att få hämta den. När vännen kom med ringen så fanns det två små påsar. En med ringen och en med... hängsmycket! Jag blev väldigt rörd och glad! Det är så himla vackert och jag älskar det än idag! Jag bär det så gott som varje dag. Kanske tycker folk att det inte är så kvinnligt eller så... och alla har ju olika smak. Men jag älskar det!

I flytten så hittade jag visitkortet jag tog på mässan, kontaktade smeden Hans Weissmann och tackade för ett underbart smycke. Han svarade och gav mig sin hemsideadress. Dom gör inte bara vikingasmycken utan även andra smycken. Kika in där vettja! LÄNK HÄR

Jag ska fota morfars smycke och skicka till honom, så kan han kanske berätta om det är från utgrävningen av Birka eller inte.

Här kommer en bild på hänget:

Bilden har jag fått från Hasse, så den är inte min.
Här är en bild på originalsmycket! Fick på mailen av Hans precis :)


Är det inte heeelt underbart?

Jag tycker så himla mycket om det... En del av er har säkert sett det på mig. Jag bär det väldigt ofta :) Det är verkligen JAG det där smycket! Jag tycker om andra typer oxå, men det här är så otroligt mycket Kattis. Om jag gifter mig nån gång, då skulle jag kunna tänka mig en ny ring i samma stuk som den jag beställde, kanske något tunnare och mindre. Sen använda detta smycke runt halsen... gärna på Gotland och gärna med lite tema från vår historia. Underbart!

Jag ska fota morfars smycke och ringen så får ni se dem :)

Kika nu in hos Hans! Han är jätteduktig, verkligen!!!

2 kommentarer:

  1. Jo, jag bad redan när han levde att få det när det var dags och det visste hans fru. Så det fick jag av henne.

    SvaraRadera
  2. Morsning! Kul att du gillar vår tillverkning.
    Om du har vägarna förbi storstaden Gävle, välkommen till
    gasklockorna 13-15/12 då är vi där.
    Mvh
    Hasse

    SvaraRadera