söndag 19 februari 2012

En händelse från helgen

Ja, alltså. Nu ska jag skriva en grej som kanske blir lite så där knäpp och lite svårt att sätt ord på. Men jag känner faktiskt att det är lite roligt på samma gång. Och jag hoppas, om han nu läser här, att personen jag träffade i fredags inte tar illa vid sig. Fast det borde han inte göra, för det handlar bara indirekt om honom :) Men läser du här... så hoppas jag att du ser det lite komiska i det du med. Men iallafall.

Jo så här var det. Vi var ju ute på middag, inne i stan. Väldigt trevligt. Och så åkte vi hem till honom. Fantisera nu inte ihop nåt tok, läs bara. Jag hade redan innan fått inbjudan att sova över eftersom jag åkte långt och vi är ju inte helt okända för varann. Så dumma er inte nu och börja tramsa om det ;) Iallafall. Vi åkte hem till honom och fortsatte kvällen med lite vin och kex. Pratade långt in på natten tills han (stackarn) var så trött att han klippte med ögonen. Han hade haft en tuff vecka, så det var verkligen dags att gå och sova.

Sagt och gjort, vi gick och la oss och klockan var säkert över fyra innan jag somnade. Sov ju lite oroligt, både lite alkohol och inte sova hemma spelar in för mig. Sen gick ju mitt tåg strax för tolv på lördagen, så vi var tvungna att ställa klockan. Så allt som allt så kanske jag sov 2-3 timmar. Vaknade givetvis innan klockan ringde oxå och kunde inte somna om.

Tog en dusch, åt lite och sen var det i princip dags att knalla till tåget. Han gick med mig till tåget eftersom han tagit sin bil till tåget dagen före och åkt kommunalt in till stan. Iallafall, när vi kommer ut ur hans hus så skiner solen och det är en sån där fin morgon med vit snö och LJUST. Det känns lite som att man verkligen haft en helkväll och inte känner sig så där kanonfräsch på nåt vis. Ja, men ni vet. Han bor i ett villaområde med husen rätt tätt... och det är nu det händer.

Grannen. Grannen är ute på sin tomt. Inte så konstigt kanske, skottar lite snö och leker med sin son. Men eftersom huset där vi kom ut ligger lite bakom... så går vi ju då längs grannens tomt... och verkligen rundar den hela vägen runt. Dom pratar lite medan vi passerar, men jag minns inte vad. Jag bara försöker le och se oberörd ut.

Men det enda som jag har i huvudet är: Fy fan vad genomskinligt! Vad tror grannen nu? Han kommer ut på sen morgon med en kvinna. Som dessutom ser lagom fräsch ut. Vi går ner till stationen för att bilen står där. Varför gör den det? Jo för att vi var ute igår. Vi drack och jag följde med honom hem. Och alla vet ju varför man följer med nån hem. Och det står ju skrivet på hela mig lixom: KROGRAGG!

Herregud, om man ändå kunde ge alla detaljer och får grannen att förstå. DET VAR INTE SÅ! Men jag förstår ju att i samma sekund grannen kommer in till sin fru kommer han berätta om kvinnan som deras granne följde till tåget. Och dom kommer le och konstatera: KROGRAGG!

Men jag ler och går förbi. Shit oxå :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar