Provat nu

Igår när jag tvättat ansiktet för kvällen så testade jag min nya kräm. Den berömda antirynkvarianten. Och den känns bra! Den doftar ok, inte kärring iallafall. Och så känns ansiktet mjuk och fint :) Imorse samma sak. Känns bra i fejset faktiskt. Så vi får hoppas att det fortsätter kännas bra. Så nu mina vänner, nu blir jag snyggare för varje dag. MÅSTE bli det av ansiktskrämen med mirakel i.

Eller så är det så att jag får lära mig leva med mina rynkor. För det skulle ju kunna vara så att jag faktiskt inte blir av med dem... ;) Och då finns det ju väldigt lite anledning att hänga upp sig på det.

En annan sak. Jag får med jämna mellanrum sms från Folktandvården i Skogås. Dom påminner om min tandläkartid där. Hos en tandläkare som jag aldrig träffat. Tänker att det blivit fel siffra nånstans. Hoppas han/hon som ska till tandis i Skogås kommer ihåg iallafall :)

I have a confession to make

Alltså. Jag tror jag kommer bli så himla mycket snyggare. Varför? Jag tar det från början.

Jag har passerat över gränsen. Gränsen mot 40-trecket. Och det är väl i princip ingen fara. Jag trivs med vem jag är och så där. Men rynkorna. Dom kommer smygande... har inte tänkt på det så mycket. Men nu kommer dom. Grejen är ju att det är oundvikligt. Och det stör mig. För inuti mig är jag inte rynkig. Alltså jag KÄNNER mig inte rynkig.

Igår var jag på Kupolen för att köpa ny ansiktskräm. Frågade lite försynt om hur jag skulle välja... gick på en affär som har massa olika. Hon tittade länge på mig och frågade vad jag använde idag...

Jag: Jaaa... nu ska vi se... den här. *pekade på den jag använder just nu*
Hon: Ok... *lång paus* den... den är ju för lite yngre hud.
Jag: Jaaa... jag har ju varit yngre... *försökte skoja*
Hon: Mmmm... *fundersam* Jag tror du skulle behöva nåt för lite... äldre hud.
Jag: Jasså du tycker det?
Hon: Jaaaa... den här tillexempel, den har *berättar om en massa ämnen och grejer som tydligen ska vara bra*... Vad tror du om det?
Jag: Ja, säger du att jag ser gammal ut så kanske jag behöver såna där prylar i fejset.
Hon: Jag menade inte så, men du är ju inte... ung... i huden menar jag.
Jag: Det var ett finare sätt att säga att jag är gammal! *skrattar och visar att jag faktiskt skämtar*
Hon: *skrattar nervöst* Jooo... du har ju lite fina linjer...
Jag: Ok, men vad kostar en sån där då?
Hon: 395:-
Jag: Nehe du, det blir det inget av med. Inte kladdar jag på nåt i fejset som kostar mer än oxfilé per kilo! Man tvättar sig ju två gånger om dygnet. Nej icke!
Hon: Jaaa... men det är vad de bra krämerna kostar... Det finns ju lite billigare oxå...
Jag: Då tycker jag att vi kikar lite på nån sån.
Hon: Men då kanske dom inte riktigt lika bra mot linjerna.
Jag: Haha... det där går jag inte på. Hade nån kommit på ingrediensen som gör att rynkorna försvinner så hade det inte funnits en uppsjö av olika krämer.
Hon: Nej, du har rätt... här har vi en kräm som du kanske gillar.
Jag: Ok. "Anitwrinkle". Det går utför nu!
Hon: Det brukar göra det. Så småningom.
Jag: Ok, jag får väl ta den då. Tack för hjälpen!
Hon: Ingen fara, bara roligt att prata med dig.

Så jag har inhandlat min första antirynk-kräm! Det är min bekännelse! Huvva... nu går det utför för kärringen!

Ljuset! Jag ser ljuset!

Nu är det ju bara slutet på februari än så länge men det känns ändå som om vi går mot ljusare tider. Eller det GÖR vi. Men det är faktikst väligt trevligt att gå till bussen och känna att det är ljust. Inte helt ljust men ändå på god väg. Och det gör iallafall mig piggare och lite mer rak i ryggen. Det finns en känsla av hopp i ljuset tycker jag.

Det stod i tidningen att våren är på starkt intågande och att den kommer tidigt i år. Den är så välkommen :) Vore härligt med en lång solig vår och en normal fin sommar. Måste köpa mig en liten, bra ryggsäck. Om jag ska börja gå mer till jobbet och Blessin ska gå med mig så kommer jag behöva en liten smidig ryggsäck. Matlåda, tuggpinnar, bajspåsar och läppstift. Jag menar, det finns ju mycket som man behöver :) En bra funktionsjacka skulle jag behöva oxå, som andas. Och som håller vinden ute lite grann. Märker det när jag går nu med vinterjackan. Den är ju vark och skön, men andas väldigt dåligt. Så jag får kika på det där.

Vi fick en jacka från jobbet i julklapp. Den hade löstagbart fleecefoder och i helgen så tog jag ur det för att se hur den var utan foder. Och kanske att den kan fungera. Jag bara tycker det är sådär roligt att ha kläder med företagets namn på. Men till och från jobber funkar ju. Får se om det kan fungera med den jackan.

Hur som helst, underbart är det att våren snart är här. Och jag har ju en massa saker som händer fram i vår! Vi ska med jobbet till Riga, 3 dagar. Ska bli kul! Det är fler kontor som åker ihop. Blir nog kanon tror jag! Sen bara två veckor efter den resan ska jag och Jenny till Köpenhamn. *klappar händer* Kommer bli en fin vår, inte bara för resorna utan för att det bara kommer det :) Sen är jag övertygad om att det kommer hända mer som jag inte vet om än. Men jag känner det på mig, det blir en sån där vår som man kommer minnas... övertygad om det! *tumme upp*

Jag hade ju tänkt att ställa ut Blessin en del i år. Men jag börjar fundera på om det är värt det? Vad har hon och jag att bevisa? Ingenting. Och det är ju roligt att ställa ut hund, det är det ju. Men jag tänker lite så där... till vilken nytta? Lägga massor med pengar på att åka och ställa ut Blessin? Vet inte om det känns så betydelsefullt. Tror kanske att vi fokuserar på nåt annat hon och jag istället. Kanske kan vi testa lite viltspår istället? Det vore väl skoj? Blessin är inte så himla bra på det... *fniss* Hon jobbar ganska osjälvständigt, behöver mycket stöd av mig. Men vad sjutton, det går väl att jobba på.

Tror vi båda skulle tycka det var kul att göra nåt annat tillsammans. Eller... för Blessins del fungerar ABSOLUT köttbulleficka och vänstervarv! Hon älskar det! Men jag tänker lite på min egen motivation. Det är lite tråkigt att inte kunna vinna nåt speciellt. Vinnarutställningarna, ja det kanske kan vara nåt. Men i övrigt? Usch ... vad tråkig jag känner mig. Men alla dessa tusenlappar... dom går väl att lägga på nåt annat känner jag. Resor, dejter, läppstift och nagellack!

All over again

Men alltså... Jenny sa sist detta hände: Hur kommer det sig att det händer dig hela tiden?

Och nu börjar jag undra om det är nån förbannelse... det kom ett sms i helgen från ett nummer som var okänt för mig... Ni har hört det förut va? Så här:

Från x: Är allt bra? Puss
Jag: Allt bra! Själv? :)
X: Jo vars. Hoppas ni får en trevlig kväll. Ha det :)
Jag: Trevlig kväll? Varför bara "jo vars", är något på tok?

Tystnad. Inget mer svar från X. Jag försökte ju luska om det var så att det var nån jag trots allt kände men inte hade nummer till lagrat i luren. Men det kom inget mer. Så idag:

X: Jag skickade sms till fel nummer i helgen, kul blev det iallafall. Jag bor i Sundsvall ifall du undrade. Hihi...
Jag: Haha, jag förstod nästan det :) Men lite roligt kan det bli ändå. Jag bor i Borlänge, sökte på ditt nummer på Eniro, hittade inget. Så jag svarade för att se om det trots allt var nån jag kände :) Vem är du då? Mvh Kattis
X: Micke heter jag, 40 år i sommar och jobbar som projektledare. Du verkar vara en frisk fläkt som svarar på okända nummer.
Jag: Ja, herregud det är bara roligt! Vad är det värsta som kan hända? att man får ett litet gott skratt :) Hej Micke!

Ja, och nu vet jag att han ska vara med på TV4-nyheterna nån av de närmaste dagarna. Han blev intervjuad idag för ett inslag.

Hahahaha! HUR kan det komma sig att alla dessa felskickade sms och mail inte ger nån utdelning??? Va? Känns ju som att det vore lixom en sån grej som borde hända!? Jisses... Nu har vi en Micke på 40 år, förra gången var det en Stefan. Dock var ju Stefan upptagen med en egen Kattis med snarlik mailadress :) Och första gången... vad hette han? Minns inte, men han fanns ju i Nora :)

Men hallå... hur ofta händer det sånt här i folks liv?

Singelhoroskopet 23-29 feb

VATTUMANNEN
Perfekt vecka för första, andra eller tredje dejten. Du gillar den där första biten med fjärilar i magen och förhoppningar. Du har också ovanligt goda chanser att hitta någon som passar för en härlig vårförälskelse och kanske mer. Särskilt under helgen. Du kanske försummar dina vänner lite men de är förstående.

Hetast för dig denna vecka:
Lejonet erbjuder passion utan bromsar.
Vågen ger dig massor av extra energi.
Jungfrun visar respekt.
Dejtingtipset:
Dans eller levande musik.
Romantikskaparen:
Humor. Att dela ett skratt är en mycket bra start på ett eventuellt förhållande. Men fejka inte.

Bästa dag: 29/2

Jaha, ja... intressant då. På onsdag!

Prinsessan

Nu är det två veckor sen Blessin åkte till Johan. Nu börjar det bli ordentligt tomt. Det lilla trollet saknas och jag får lite abstinens efter hennes kärlek. Jag och Johan har inte bestämt när hon ska komma hem. Vet inte riktigt när det passar att åka ner och hämta henne. Men snart måste det bli. Vill ha hem henne...

Kanske att jag kan erbjuda mig att ta Zingo oxå nån vecka, så kommer hon hem fort ;) Älskar den där lilla hunden. Verkligen. Så nu får hon snart komma hem igen!

7 lådor

Idag blev det sju matlådor till. Great. Viltgratäng med viltskav, trattisar, grönsaker och lite kladd på. Och sen körde jag torskfilé i ugnen med purjo, paprika och lite sås. Nu har jag en massa mat! Gott!

I förmiddags körde jag en långprommis i solen, utan hund dock. Hon är kvar hos Johan. Men det var så fint väder så jag kände att jag måste. Haha! Jag gick vilse! Eller inte så jag kom bort mig... men visste inte riktigt vart jag var. Men så kom jag fram till en lite större väg och då fattade jag åt vilket håll jag skulle gå. Men det blev ju lite längre än vad jag tänkt. Sjukt härligt var det. Fort gick det oxå, blev rejält svettig. Super!

När jag kom hem var det bara att ta tag i att städa... dammsuga och torka golv. Damma och plocka ordning. Jag tvättade och hängde en massa tvätt. Nu är det fint som sjutton hemma! Ren och fräscht. Diskat i omgångar hela dagen oxå. Eftersom jag har lagat mat och grejat har det blivit mer disk lite så där pö om pö. Men nu jäklar! Mycket nöjd med dagen. Och hör här: Utskuren biff med kryddsmör och sallad på tomat, avocado och mozarella... det var belöningen. *morr*... Inte illa va!?

Känner mig effektiv! Den här helgen har jag fått gjort mycket. Mycket tillfredsställande. Nu sitter jag och är lite varm efter ett bad. Skönt att ta ett varmt bad och bara ligga och mysa. Så kl är 18... hela kvällen är kvar. Funderar på att kika på en film faktiskt. Hade det i tanken igår, men det blev att kolla på de resterande avsnitten på "The Killing" istället. GRYM serie. Gillar ju Joel Kinnaman och han har en huvudroll i den. Nu kommer nästa säsong i april. Så det blir lite väntan.

Så faktiskt är det ju så att om jag slår på en film nu och gosar upp mig i soffan så blir det ju inte ens sent. Superbra. Har lite jobb för klubben att göra oxå, men väntar på material till det. Så jag hoppas kunna färdigställa det innan det blir nattis sen. Sen skicka på korr... och få tillbaka det med att rätta till de fel som alltid blir. Jag kan stirra mig blind på en text och missa nåt extra ord och sånt. Väldigt bra då att ha nån som läser och kan se det jag missar.

Roligt att lyssna igenom alla mello-låtar oxå! Hahaha... om man lyssnar på Ranelids låt på svt och väljer studioversionen... så är den ganska dansvänlig! Emellan hans snack alltså... Fast det får man knappt säga :)

Söndagssol

Igår gick jag ju till Willys... men idag känner jag att jag måste ut och gå lite längre. Det är klarblå himmel och plusgrader. Har precis ätit frukost, kokospannkaka med hallon och grädde. Man kan inte annat än älska LCHF ändå :) Igår lagade jag en massa mat och gjorde matlådor, blir nog samma rejs idag. En "kebab"-gratäng... Så stod det i receptet. Men så stod det oxå att man kunde ha viltskav istället för kebabkött, så det blir det. Och till vilt vill jag ha svamp... Så jag antar att det blir en viltgratäng istället? Får se hur det blir, intressant.

Sen har jag en torskfilébit som jag ska göra nåt med oxå. Finns en grym fiskgryta med sweetchili sås. Men just sweetchili sås har jag inte. SÅ jag ska leta reda på nåt annat att laga. Det finns ju massor med recept på nätet. Dte är gott med fisk, det enda med fisk och LCHF är att man måste tänka på att ha mer grönt till. För det mättar lite sämre än kött. Men fisk är gott tycker jag. Ska kanske kolla upp recept innan jag går ut. Så kan jag ta vägen förbi Konsum om det skulle vara så att det saknas nåt hemma.

Jag tänker ganska mycket på killen jag berättade om igår. Om hur det kan vara med kärleken. Så hemskt och så fantastiskt på en gång. Och att det fortfarande förekommer just sånt här... och att kvinnorna inte själva, iallafall inte de flesta, ser nåt problem med det. Det berör mig på nåt skumt sätt... Det gör mig lite arg, ledsen och ändå väldigt glad. Arg och ledsen för att det finns kvinnor som inte själva på riktigt kan välja. Eller rättare sagt att dom fostras till att mannen är överhuvud och att det bara är att foga sig. Och inte ser nåt problem med det.

Och glad. Glad för att jag själv har valt i livet. Jag har gjort dåliga val... och bra val. Men jag har valt själv och kan känna att anledningen till att jag är där jag är idag, är bara pga av att jag inte fogat mig till ett liv utan lycka. Jag har valt ensamhet före att inte vara lycklig i det jag har. Och det gör mig väldigt stark på ett sätt. Och det är jag glad över.

Dags att gå ut i solen hörrni, tack för att ni kikar in och läser. Ha en fin dag :)

Jo men... nemen...

Vad fiffigt. Nu har jag kollat klart på hela säsong 1 av The Killing. Fiffigt Kattis. Vad är klockan? Fyra på morgonen ja... Visst. Helt ok. Eller inte. Och nästa säsong börjar inte förrän i April. Japp. Bra där. Nu får du ju vänta... Länge. Du är inget vidare på att vänta. Så det här var ju inte helt bra känns det som. Och trött är jag oxå. Fan.

Published with Blogger-droid v2.0.4

Är kärleken tillräcklig?

Idag började jag prata med en bekant på FB. Ingen jag har nån sån där nära kontakt med. Vi började bara prata och så gled vi in på kärlek. Och han börjar berätta...

Han har börjat träffa en tjej. Hon är rätt mycket yngre än honom men ingen av dem ser det som ett problem. Han berättar att det finns andra saker som gör honom tveksam. Hon är kristet ortodox i son tro. Och i hennes familj så är det pappan som sätter kraven på döttrarnas män. Han känner att det kan vara rätt tjej och är på väg att trilla dit...

Det som komplicerar det hela är ju att hennes tro och hans går ju lite i sär... Han berättar om den här tjejens syster. Hon har skaffat sig en kille som pappan uppenbarligen godkänt. Dom har träffats 5 gånger. Och nu är dom förlovade. Killen bor på Irland... Pappan åkte till Irland för att kolla upp killen innan förlovningen hölls i en kyrka med hela familjen närvarande... 50 gäster allt som allt.

Nu när han berättar det för mig så frågar jag om han skämtar med mig... Nej, det gör han inte. Han säger att han verkligen vill lära känna tjejen och att hon verkar intresserad. Men att sitta och mysa i soffan och kolla film... eller sova över... inte att tänka på. Enligt hennes traditioner ska han be pappa om lov för att få vara ihop med henne... Och helst, kan jag tänka mig förlova sig ganska omgående.

Sex, inte ens att tänka på... tror han iallafall... inte före äktenskapet. Och att skilja sig, inte på kartan.

Då han själv är ganska vanlig svensk... alltså gärna dejtar, kramas, myser och sover tillsammans för att lära känna varann... han känner att hela den här grejen gör honom hämmad. Han vill så gärna... men vet inte om han kan ställa upp på hela den här grejen.

För mig är det så otänkbart... om jag träffar nån och det skulle vara så att det handlar om inget mys... inget sova över... inget sex... Inte få möjlighet att testa allt det där tillsammans... Uppleva livet. Nej, det skulle jag nog aldrig klara, det är ju genom det man ser om man funkar ihop. Det är ju på ett sätt totalt otänkbart för mig att förlova mig innan jag är bergsäker på att det är Han lixom. Efter fem dejter... aldrig i livet och inte då heller.

Så jag förstår att han tvekar! Jisses... vilket dilemma. Jag unnar honom all kärlek! Det vore ju underbart att han får möjlighet till att ta reda på om det är nåt för honom... Men jag undrar lite... kommer han få den möjligheten? Kanske kan dom möta upp honom i hans tro? Att släppa lite på sina regler och möta upp hans behov i det? Det vore ju så himla tråkigt att han inte kan utforska den här underbara känslan som det är att vara kär och nyfiken!

Tveksamt om jag hade fixat det där. Men kanske, är kärleken så pass stark så gör man kanske det? Jag menar, det krävs ju mer än ett par dejter för att man ska vet hur man känner. Intresse kan ju väckas och man kan bli i nyfiken på mer. Men det är ju aldrig så, iallafall inte för mig, att jag bara faller så där pladask. Allra helst nu när man inte är så där ung och full med hormoner. Jag skojar inte, jag menar det faktiskt. Det krävs ju mer nu. Både för att man vet mer om vad man vill ha och för att man har så mycket mer erfarenhet med sig i bagaget. Sen är man nog lite mer försiktig med att bara kasta iväg sitt hjärta hur som helst.

Det där pirret som man upplever när man är yngre, det är tveksamt om man upplever det nu? Man kanske kan göra det, men inte alls på samma sätt tror jag. Inte de där drogpåverkade fjärilarna som far runt och gör en lite illamående och speedad på samma sätt. Dom kommer nog senare när man trillar dit... iallafall tror jag det.

Så nu hoppas jag verkligen att han får möjlighet att utforska det där härliga. Det känns ju skittrist om det ska falla på att dom inte kan hitta ett sätt att verkligen lära känna varann. Jag håller tummarna!!!

Holding hands

Idag var det planerat för en tur till Willys. Har ätit upp nästan allt i frysen och kylen. Mycket bra! Det har varit min uppgift och jag har fixat det. Det har blivit lite roliga kombinationer ibland. Men jag tycker verkligen inte att det är roligt att handla i veckorna. Och förra helgen var jag ju upptagen mest hela helgen. Så idag! Idag var det dags.

Dessutom så hade jag fått en liten uppgift av Jenny att ordna på Kupolen, så ett kombinerat Willys och Kupolenbesök var inplanerat idag. Tyvärr så kom jag på en sak... Jag skulle ta med min partner till affärn. Ni vet min kille. Och så kom jag på... FAN, han måste med till Kupolen. Inte bra! Han gillar inte att gå på Kupolen och han blir så himla efterhängsen. Man kan inte bara lämna honom vid nån bänk... han fixar inte det. Och han ÄR ju så tråkig.

Men ok, han skulle med. Tänkte att han kanske behövdes piggas upp lite. Här har ni Dragan före:

Han är så himla basic. Känns tråkig!

Men så kom jag på att han kunde ju få lite kedjor och grejer så att han blir lite mindre pinsam att ta med på stan.

Lite kedja och en skinnrem med fjädrar. Han var SKITSUR. Bara stod där och vägrade gå med mig!

Ok, jag kan väl hålla med honom om att han faktiskt såg lite töntig ut... Men va fan, han ska ju med på Kupolen lixom! Detta blev en medelväg han kunde förlika sig med:

En älg i ett snöre. Vi var ganska ok med det båda två faktiskt.

Vi gick ut och tog en prommis mot Kupolen. Men så när vi går där och njuter av solen så känner jag en känsla av att han verkligen inte VILL följa med till Kupolen. Eller är det jag som överför mina känslor på Dragan? Kan nog vara så. Jag skäms inte över honom, det är inte så. Men på nåt sätt så vill jag inte känna att han går där och drar hjulen efter sig och gnäller. Så vi beslutar oss för att bara handla på Willys. Han kramar min hand när vi går vidare, verkar nöjd.

Håller handen i solen :)

Det gick bra ända tills vi kom fram... GUD vad han kan vara barnslig ibland!

"Jag vill åka vagnen!" Vuxna karln lixom.... *suck*

Inte konstigt att man drar sig för att släpa med honom till affärn. Tänk om han bara lägger sig ner och vrålar som nån jävla unge? Usch... pinsamt! Och vad säger man. På vägen hem... full och gnällig. Jag får släpa honom till busshållsplatsen och sitta där barnvagnarna brukar stå när vi kommer på bussen. Han nästan vickar omkull när bussen svänger!

Full och sur när vi väntar på bussen.

Vi kom hem och jag fick släpa upp honom i trappen. Men när jag väl var uppe och hade packat ur honom... då tänkte jag lite som så... Vad gjorde jag utan honom? Han hjälper mig i ur och skur, han nöjer sig med att stå i en garderob tills jag behöver honom och han gör så gott han kan. Dragan är mannen i mitt liv, jag borde inte tycka att han är pinsam. Dragan, jag uppskattar dig jättemycket! Bara så du vet det <3

Ni vet känslan...

En hel arbetsvecka ha gått. Man lixom kopplar av lite. Äter lite varmt och lutar sig tillbaka i soffan. Boom. Så lixom blir röven som cement och ögonen följer rörelserna på tv:n men ser egentligen ingenting. Man funderar flera gånger på att gå och lägga sig men tar sig inte ur soffan... Ni vet vad jag menar va?

Älgen gjorde en illustration av precis just det idag. Ungefär så här kan det kännas.

Lång vecka med många händelser som tagit kraft. Nu nattar Kattis och kommer förhoppningsvis spritta som sockerdricka imorgon.

Published with Blogger-droid v2.0.4

EMIL!

Jag glömde ju att berätta om Emil!

Ni vet Karin, hundvakten. Hon är ju flickvän till en kollega. Kollegan var ju med på avtackningen idag. Karin och Per fick en liten Emil ju! För tre veckor sen :) Och idag fick Karin och Emil följa med till kontoret <3

Vilken liten skruttis! Han var HELT bedårande och jag tror Per såg att jag försökte flirta in mig hos Emil för rätt var det var så langade han över Emil till mig... Ååååhhh vilken liten sötkorv! Han sov och knorrade mest hela tiden, lilla underbara unge :) Han var så klart jättefin! Den där har ni gjort bra Karin och Per!

Jag blev bjuden över på semla härom dagen men var tvungen att tacka nej då det varit lite mycket på kvällarna. Men nu ska vi ses nästa vecka och då tänker jag sno lite gostid med Emil igen. Dom är väldigt söta de där små... blir lite sugen :)

Lite vemodig fredag

Idag tackade vi av vår chef som ska sluta. Det var lite dämpad stämning och lite känslosamt. Han har varit kanon och det kommer vara ett stort tomrum att fylla för den nya chefen. Vi köpte tårta och en present, men det är svårt att visa hur mycket man gillar nån så där på en avtackning. Men jag tror att han förstår hur mycket vi kommer sakna honom.

Fick skjuts av Tiina, handlade lite på konsum och sen hem. Hann bara precis in genom dörren så ringde det på. Utanför dörren stod pappa och morbror! Dom ville ha lite kaffe och prata en liten stund. Sen drog dom vidare :) Dom hade varit uppe i Mora och hejat på min kusin som körde Kortvasan idag. Trevligt med en snabbvisit!

Till middag gjorde jag thaigryta. Strimlade lite ytterfilé och stekte på... tjoffade i vattenkastanjer, röd curry, riven ingefära och en klyfta vitlök. Det fick fräsa lite och så på med en burk kokosmjölk. Lät det koka ihop lite, smakade av med lite kycklingfond och  la i lite wokgrönsaker mot slutet. Sen upp på en tallrik och vips så var middagen klar! Riktigt bra blev det dessutom. Great!

Nu är frågan, sova på soffan en stund eller sätta på ett avsnitt av The Killing?

Ny bok i örat

Japp, då var minnet i telefonen utbytt och ny bok inladdad. Bra bra, och den nya boken verkar bra den med. Gick och ka mig tidigt igår och slog på boken. Somnade ifrån den :) Fick söka mig tillbaka sen i morse. Alltså den låg ju inte på hela natten. Jag stängde nog av den nån gång där vid 22-snåret. Men då hade jag redan sovit en stund. Så det var nog väl behövligt.

Igår på dagen var det srålande sol och till och med lite kvitter från fåglarna. Det blåste en del och när jag gick hem från jobbet var det GRÖNT på gräsmattorna. Ehhhh... ok? Så fort lixom? Ja, det var ju inte vårgrönt med ni fattar, gräset var framme. Vintern kom lixom aldrig på riktigt. Och nu håller den på att dra sig tillbaka. Men ok, det börjar ju bli ljust och det är väl dags för vårkänslorna att komma krypande. Men än är det en bit kvar så klart.

Ikväll blir det lugna gatan känner jag. Har lite jobb för klubben att greja med. Men i övrigt blir det soffan och lite tv kanske. SKÖNT.

Under helgen blir det en massa fix. Kanske sy lite, handla och laga mat, städa, njuta av det fina vädret (om det blir något) och bara ta hand om Kattis. Tror att det är en bra helg för det. Har ju haft mammas matlådor i frysen sen hon åkte hem. Eller alltså, inte mammas bara :) Vi lagade mat och det blev lite matlådor. Perfekt att plocka av i veckorna ju! Så nu behöver jag fylla på.

Tänkte mig fixa en tacogratäng, nån gryta, lite fisk om jag hittar nåt bra på affärn och så kanske lite köttbullar eller biffar. JA! Lite grekiska biffar i tomatsås, det får det bli. Mums! Bra mat-låde-mat är inte alltid helt lätt. Köttbitar blir inte roligt... ris, pasta och potatis blir inte heller så roligt. Inte för att jag äter det. Men ändå. Man får tänka till lite. Så det blir bra mat att värma oxå.

Kuligt att ha en hel helg till bara mig själv. Inga måsten, inget bokat utan bara roligt att göra saker som jag vill och har lust till. *tumme upp*

Känns bra!

Idag har jag haft ett litet samtal med vår nya chef. Vi pratade om framtiden och hur det ser ut framöver med allt. Känns positivt och bra! Sen pratade vi om en lösning kring Blessin. Och hon är välkommen hit till kontoret :) Mycket bra! Då blir det enklare med allt känner jag. Då kan jag trixa med dagarna och ur jag lägger upp det. Perfekt!

En liten prinsessa har fötts oxå! Gratulerar Victoria och Daniel :) Roligt för dem tycker jag. Och som alla föräldrar så är dom säkert väldigt stolta och glada. Hejja lilla prinsessan Catharina! För visst kommer hon heta Catharina? Så klart... ett fint nam på en liten prinsessa tycker jag!

Jag har ju namn till mina barn, om jag får nåra, helt klara :) Det har nog dom oxå tror jag. Ska bli kul att välkomna den lilla tösen till världen.

GRATTIS!

Regn... What?

Det är ju bara februari! Näää... det kan gott vara lite vinter ett tag till och så kan det komma vår i mitten/slutet av mars. Uscha vad inte så trevligt att gå till bussen i regn!

Men jag lyssnade klart på en bok på väg till jobbet och det är så skönt att ha den där totala avkopplingen i lurarna på morgonen. Jag går upp ur sängen, toa och sen en dusch. Så fort BH:n är på sen efter duschen så åker ljudboken in i öronen. Nu senast har jag haft Mons Kallentoft böcker. Den sista hette Höstoffer. Eller alltså den senaste jag lyssnade på. Den slutade bra, måste ta tag i nästa nu. Gillar att lyssna på dem i följd :)

Det är lite lustigt det där. Jag mår bra av ljudbok! När jag har den och kan lyssna så är det lugnare i själen på nåt vis. Jag tror man behöver en av och på knapp för att koppla bort vardagen ibland. För ärligt hörrni, den är inte så rolig! Inte varje dag iallafall. Och ibland behöver man mer ljudbok och ibland mindre. Just nu behöver jag mer. Så idag blir det till att ladda in ny bok.

Måste försöka mig på att byta minneskort i telefonen oxå. Det börjar bli fullt och det stökar lite grann. Men det är väl bara att göra en backup i datorn och sen köra in det på den nya. Blir nog kanon det. Måste fixa det ikväll.

Här om dagen rasade en hylla ner i hallen. BAH! Verkligen hatar enkelgipsväggar! Jag hade satt en specialplugg på de tre hyllorna... men tydligen så var det inte tillräckligt. Nu fick en av dem för sig "Jaha, men jag tar och ramlar ner lite tror jag!" Så jag fick fixa superlånga skruvar som når in till en spånskiva eller vad det är som sitter långt inne i väggen. Så nu ska det mycklet till innan dom störar sig med att ramla ner.

Kom på en ny idé till en lampa i hallen oxå! Så det måste jag fixa. Den är inte svårfixad, så det är bara att göra. Får luska i vart jag kan hitta det jag behöver. Ingen raketforskning så det borde finnas här i stan. En vit spegel behöver jag med. Ska kika på vart det kan finnas.

I helgen kanske jag syr lite gardiner! *klappar händer* Det vore väl roligt! Så det däringa köket kan bli klart nån gång. Och då mina vänner är det bara lite gröna växter som behövs i köket. Kryddväxter tänkte jag i ett fönster och lite annat i det andra.

Nej nu har jag inte tid med er längre, ha det gott!

Det tittas på morgonen

Jag gillar naket. Både på andra och på mig själv. Inte naket BARA som i sex-naket utan även bara naket. Jag sover helst naken, knallar gärna naken hemma och kollar gärna på tv naken. Sån är jag. På gott och ont.

Sen jag flyttade har jag varit lite noga med att vippa på persiennerna när jag gå naken. Vill ju inte få hyresvärden på mig för uppseendeväkande beteende. Men i köket har jag inte haft persiennerna nere, dock hållit mig borta från köket just när jag är naken. Skyndar förbi dörren till köket när kläderna inte sitter på plats.

Men en tid på dygnet så struntar jag i det. På morgonen. Jag går upp och ger hunden mat, lagar frukost och donar i köket. Naken.

Har tänkt att det alltid är så mörkt i alla fönster så det är ingen vaken. Jag har två lampor som går på med timer. Så mitt kök är väl ljust som i ett akvarium. Men jag har tänkt att det kanske är så att folk sover. Jo eller hur! Förra veckan så tyckte jag att det stod nån i en av lägenheterna i juset mittemot. Men jag la inte så mycket mer än en tanke på det.

Idag! Då ser jag att i samma fönster står en man och dricker kaffe. Kan han väl få. Men han tittar DIREKT på mig. AHHHHHH! Jag springer in i sovrummet och hämtar min handduk. Går tillbaka och kikar bort mot den lägenheten... HAN VINKAR!

Nu undrar jag hur länge han stått där? Hur många mornar? Otäckt! Nu måste jag dra ner persiennerna i fortsättningen i köket med. Eller klä på mig.

Eller... kanske är det skit samma? Om jag låtsas att han inte är där? Om jag bara låter det bero? Men jag kommer nog aldrig kunna gå naken helt avslappnat igen. Måste fundera på det här. Lite i chock nu känner jag.

Mello-tankar

Det vart ju lite så där avtrubbat efter helgen känner jag. Ranelid. Kan inte helt och hållet förlika mig med det. Men ok, så länge systemet ser ut som det gör så kommer de låtar som väcker mest känslor att gå vidare. Det är ju så det funkar. Precis som när Lars Brandeby röstades kvar i Lets Dance. Det är ett fenomen som inte är så svårt att förstå egentligen.

Jag insåg direkt när Ranelid ropades upp att han skulle gå vidare. Och sen att han Slog ut Mattias är ju mer eller mindre en katastrof tycker jag... men det kommer ju vara så här jämt. Vet inte om jag gillar det här med att man inte har en musikutbildad jury. Det fanns givetvis saker som inte var nåt vidare med det oxå, men upplägget nu är inte att föredra tycker jag.

Det är ju inte så att det gått BÄTTRE för att vi skickat ett bidrag som folket röstat fram... Men det är ju pengarna det handlar om. Kan anta att Mello är SVT:s största kassako och det finns nog en förklaring i det. Det är bara lite tröttsamt. Och man hinner faktiskt tröttna lite innan det är dags för final. Det blir så evinnerligt tjatigt att sitta där och svära varenda lördag ;)

Ledig

Plötsligt händer det! Det säger ju alla och det gör nog det :) Men inte alltid. Och visst är det helt ok hörrni, för då var det inte meningen.

Tänkte inte gå in på detaljer, men för att ni ska slippa vara så nyfikna... Jag mailade och frågade rakt av. Vad? Vem? Jo dejten så klart. Jag gillade det jag såg, upplevde och kände i fredags. Och istället för att leka katt och råtta och vänta på "rätt dag" att ta nästa kontakt så mailade jag igår. Jag berättade hur jag kände och frågade om hur han kände.

Och tyvärr, det är så att han inte känner likadant. Trist, men helt ok :) Så det där med att gammal kärlek aldrig rostar, det får vi nog omvärdera lite grann hörrni. Det är 20 år sen och vad vet man om kärlek när man är 15? Men man måste våga för att vinna och ibland är det så att man vågar och ändå inte vinner. Men är man inte med och spelar kan aldrig "plötsligt händer det" slå in heller.

Han kommer nog alltid finnas som ett fint minne hos mig och det hoppas jag att jag gör hos honom oxå. Men hur mycket ni än ville att det skulle bli en sån där söt historia om hur jag hittade min högstadiekärlek igen så... ledsen att meddela att det inte blir nåt av med det.

Så nu får vi blicka framåt hörrni! Det är ju snart vår och vad sjutton, det kan ju inte bli annat än en fin vår :) Ljuset och solen kommer göra huden lite mer glänsande och ögonen piggare. Så hur var det nu igen tjejer... Kryssning eller?? :D

Tack för alla glada tillrop och hållna tummar, kram till er :) Jag tänder skylten "LEDIG" på taket till taxin igen, är en erfarenhet rikare och har ett fint minne till att lagra i livet.

*fniss*

Snart måndag!

Yep. Då var den här helgen över då. Det gick fort! Men jag hann med mycket på sätt och vis ändå. Superduper.

Sista avsnittet av Sherlock kollade jag idag. Bölade som en bebis. Men insåg att visst kunde det inte sluta så?!! Och det gjorde det ju inte :-) Men nu får jag vänta ett helt år... Gosch. Tre avsnitt varje år... Bah! Galet. Men men... Den är värd att vänta på. Helt suverän. Briljant och suverän.

Tagit hand om hemmet lite. Skulle behöva dra en sväng med dammsugarn... Så det får bli efter jobbet imorgon. Dammsuga, damma och torka golv. Blir bra det.

Men först sova. Nattis på er!

Published with Blogger-droid v2.0.4

En händelse från helgen

Ja, alltså. Nu ska jag skriva en grej som kanske blir lite så där knäpp och lite svårt att sätt ord på. Men jag känner faktiskt att det är lite roligt på samma gång. Och jag hoppas, om han nu läser här, att personen jag träffade i fredags inte tar illa vid sig. Fast det borde han inte göra, för det handlar bara indirekt om honom :) Men läser du här... så hoppas jag att du ser det lite komiska i det du med. Men iallafall.

Jo så här var det. Vi var ju ute på middag, inne i stan. Väldigt trevligt. Och så åkte vi hem till honom. Fantisera nu inte ihop nåt tok, läs bara. Jag hade redan innan fått inbjudan att sova över eftersom jag åkte långt och vi är ju inte helt okända för varann. Så dumma er inte nu och börja tramsa om det ;) Iallafall. Vi åkte hem till honom och fortsatte kvällen med lite vin och kex. Pratade långt in på natten tills han (stackarn) var så trött att han klippte med ögonen. Han hade haft en tuff vecka, så det var verkligen dags att gå och sova.

Sagt och gjort, vi gick och la oss och klockan var säkert över fyra innan jag somnade. Sov ju lite oroligt, både lite alkohol och inte sova hemma spelar in för mig. Sen gick ju mitt tåg strax för tolv på lördagen, så vi var tvungna att ställa klockan. Så allt som allt så kanske jag sov 2-3 timmar. Vaknade givetvis innan klockan ringde oxå och kunde inte somna om.

Tog en dusch, åt lite och sen var det i princip dags att knalla till tåget. Han gick med mig till tåget eftersom han tagit sin bil till tåget dagen före och åkt kommunalt in till stan. Iallafall, när vi kommer ut ur hans hus så skiner solen och det är en sån där fin morgon med vit snö och LJUST. Det känns lite som att man verkligen haft en helkväll och inte känner sig så där kanonfräsch på nåt vis. Ja, men ni vet. Han bor i ett villaområde med husen rätt tätt... och det är nu det händer.

Grannen. Grannen är ute på sin tomt. Inte så konstigt kanske, skottar lite snö och leker med sin son. Men eftersom huset där vi kom ut ligger lite bakom... så går vi ju då längs grannens tomt... och verkligen rundar den hela vägen runt. Dom pratar lite medan vi passerar, men jag minns inte vad. Jag bara försöker le och se oberörd ut.

Men det enda som jag har i huvudet är: Fy fan vad genomskinligt! Vad tror grannen nu? Han kommer ut på sen morgon med en kvinna. Som dessutom ser lagom fräsch ut. Vi går ner till stationen för att bilen står där. Varför gör den det? Jo för att vi var ute igår. Vi drack och jag följde med honom hem. Och alla vet ju varför man följer med nån hem. Och det står ju skrivet på hela mig lixom: KROGRAGG!

Herregud, om man ändå kunde ge alla detaljer och får grannen att förstå. DET VAR INTE SÅ! Men jag förstår ju att i samma sekund grannen kommer in till sin fru kommer han berätta om kvinnan som deras granne följde till tåget. Och dom kommer le och konstatera: KROGRAGG!

Men jag ler och går förbi. Shit oxå :)

Mellohäst!

Utanför arenan stod en häst. Lila dala-mello-häst :-)

Det blev en rolig kväll, vi hade väldigt bra platser och såg kanon. Ballonger fick vi att vifta med. Och som vi viftade :-D Tack tjejer för en härlig kväll!!

Nu stupar jag i säng... Galet trött! Men nöjd med helgen :-)

Published with Blogger-droid v2.0.4

Off we go to Leksand!

Om nåra minuter kommer Jenny och Paula och hämtar mig, vi ska åka på Mello i Leksand. Men först ska vi ner på stan och äta thai :) Rooligt!

Hann hem och ligga på sängen 20 minuter, sen var det bara att hoppa in i duschen och så svida om till galaklädsel. Fix med håret och på med pärlorna. Idag är det rött som gäller. Röd top, jeanskjol och svarta strumpbyxor. Pärlorna är silver och röda. Sweet! Inte riktigt jag känns det som men pärlor... men dom är så fina så jag får lov att ha dem.

Undrar just om jag kommer vara lite sliten ikväll när jag kommer hem. Finns en viss risk för det. Sover gott i natt antar jag att jag gör. Just nu ser det ut som kaos hemma. Det var fint innan jag åkte, men sen jag kom hem har jag hunnit sprida ut en massa saker och det är en enda röra. Hahaha! Herregud.

Men hörrni! Nu drar jag! Jag lovar att vinka i kameran om jag blir filmad!

På väg hem :-)

Nu sitter jag på tåget på väg hem. Lite sliten men väldigt glad och nöjd. Dejten gick bra, vi åt på en väldigt trevlig resturang och maten var riktigt god. Det kändes kul att prata gamla minnen. Och roligt att prata om nya saker oxå :-)

Så en trevlig kväll med god mat med en väldigt trevlig person. Så mycket nöjd över gårdagen är jag :-)

Published with Blogger-droid v2.0.4

Checklista

Jaha hörrni. Ingen har tjatat om att få veta mer om min dejt. Så ok, då blir det inget mer om den då.

Fast den är imorgon :) Om det var nån som ändå var lite nyfiken. Och jag är lite pirrig i magen. Det var ett tag sen jag var på dejt kan man säga. Eller, inte "kan man säga", det VAR länge sen. Typ år sen. På gott och ont kanske. Men sen kan jag tänka att den här typen av aktivitet faktiskt inte är nåt jag ägnat mig så mycket åt. Alls.

Men så blir det. Imorgon. Jag ska möta upp min dejt i stora staden Stockholm och vi ska äta lite middag. Mycket trevligt. Så ikväll ska jag beta av checklistan. Ni vet den där dejtingchecklistan. Igår gjorde jag en insats. Fötterna fick sig ett bad och jag filade lite. Eftersom det är vinter behöver man inte måla naglarna på tårna tycker jag. Eller? Jag menar... hallå, inte så himla säkert att det blir så att jag SKA visa upp mina fötter ju. Alltså, mer troligt: Jag ska inte visa upp mina fötter. Och om det nu skulle bli aktuellt så får jag väl hoppas att mina tånaglars färg inte är så mycket att lägga fokus på.

Men ikväll blir det mer grooming. Jag ska... Detaljer kring det hade jag precis skrivit med suddade. Hahaha! Det lät nästan lite otäckt. Så jag skippar det. Sen ska jag stryka lite, fixa lite övernattningsväska... kondomer och sånt. HAHAHAHA! Neeeeeeeeeee! Det behövs inte ju! Vad ni är knäppa. Jag sysslar inte med sånt!

Han den häringa dejten... hans kompisar hade tydligen sagt: "Vuxna som dejtar, dom ligger." Som om det var lag på det. Men vi var ganska överens om att vi nog bryter den lagen. Att det inte var en lag egentligen. Bra att vi tänker samma lika.

Ny kjol, ny top, nya strumpbyxor och ett himla glatt humör. Och en trevlig dejt. Det blir fint det. För jag vet att han är trevlig. Så den biten känns trygg. Han är ju inte heller en fullkomlig främling. Det är oxå bra. På det hela taget... vad kan bli galet? God mat, nya kläder och trevligt sällskap. *tumme upp*

Ont!

I skinkorna! Träningsvärk... och hur kommer det sig nu då?  Kan man undra. Jag tog tag i lägenheten igår. Hängde upp hyllor och tavlor. En och annan lampa kom på plats. Men jag kan lixom inte riktigt få ihop att jag skulle få träningsvärk i skinkorna av det? Aja... så är det iallafall.

Nu börjar det bli fint! Hemma alltså! Det är fortfarande på undantag i sovrummet. Där finns mycket att önska. Men det får ta tid. Måste bli bra! Och jag vet nu lite om hur jag vill ha det. Så det är bara att fixa. Pö om pö. Men i köket är det en lampsladd som saknas... och gardiner. Kanske nån mer växt.

I vardagsrummet är det bara en fåtölj som saknas och nåt mer att hänga på väggen. I hallen behövs en spegel. Sovrummet behöver ny säng, gavel, sänglampor och tavlor. Har en idé på både lampor och tavlor. Så det är trevligt. Men måste fixa säng först. Sen :)

Hur som helst så är det iallafall mer ett hem nu! Mysigt!

Men det här men skinkorna... det är en gåta.

Det är mycket tankar

Idag skulle min älskade Ghibli fyllt 14 år. Alla hjärtans dag och allt :) Jag tänker lite extra på honom idag, han var speciell. Jag är ju kanske en anings partisk... men han var precis en sån där hund man önskar sig. Vi var ett team som kunde få månen att byta färg om vi ville. Han passade mig och jag passade honom. Livet med Ghibli var rikare än utan, helt klart.

Jag skänker mina tankar även till Ann Kristoffersson. Hon var en av mina valpköpare som köpte valp ur C-kullen. Hon hade Chili på foder och blev en god vän. En otroligt fin människa och god in i själen. Vi hade ganska mycket kontakt även om vi inte träffades så ofta.

För drygt två år sen omkom Ann i en bilolycka... en allt för ung tjej lämnade jordelivet. Du ska veta Ann, jag tänker på dig ofta och speciellt ditt fantastiska leende. Du är saknad <3

Idag är det ju Alla Hjärtans dag, en lite rolig dag på året. Mycket kärlek flödar via alla typer av kanaler. Radio, internet, tv, sms och förhoppningsvis oxå via snigelpost och blombud :) Skickar varma kramar til alla nära och kära idag! *KRAM*

En annan sak som jag igår fick bekräftat men som jag faktiskt har funderat på ett tag... det är att Blessin nog är ganska ensam. Hon är ingen ensamhund, det vet jag från början. Hon är ju uppvuxen med stor familj och många hundar i Autralien. Men hon har fixat det bra ändå tycker jag. Hon finner ju sig i det mesta. Men när Ghibli gick bort för snart två år sen så blev hon ensam. I samma veva som Ghibli lämnade oss var Blessin hemma hos Johan i två månader då jag var på Gotland på praktik... Hon och Zingo är verkligen polare och njuter av varandra, hon trivs jättebra med Zingo.

När hon sen kom hem till mig igen så var vi tillsammans mycket och hon behövde inte vara ensam så mycket, vi gjorde mycket ihop och eftersom jag pluggade så var jag mycket hemma. Hon fick även vara med på skolan en del. Sen lånade jag Zingo med jämna mellanrum så hon var väldigt lite ensam. Sen flyttade vi till Borlänge och hon fick sina två döttrar som sällskap. Dom tre är underbara med varann och trivs hur bra som helst ihop. Dora och Blessin leker tills dom stupar och Celma ligger och övervakar dem. Hon hoppar runt med dem ibland men oftast så ligger hon värdigt i soffan och ser på dem. Prinsessan!

I december flyttade vi ju då till lägenheten och jag trixade med att ha Johan och Zingo hemma lite grann... sen kom Karin in i bilden och passade henne halva dagarna. Men så här mycket som hon är ensam nu... har hon aldrig varit. Och jag har märkt att hon är ganska låg. När jag hämtat henne från hundvakten så har hon varit så där glad som bara en pinscherflicka kan vara :) Men sen när vi kommer hem så är det BARA mat, godis eller tuggis som kan få henne att vika av från min sida. Hon är intill mig, på mig och runt mig konstant. Och inte på det mysiga och goa sättet. Utan mer så där "jag kryper innanför ditt skinn och äter dig innifrån". Hon praktiskt taget klättrar på mig oavbrutet.

Jag gör givetvis vad jag kan för att aktivera henne, gosar, går långa promenader och ägnar mig åt henne. Men det är faktiskt så att det inte riktigt hjälper. Jag jobbar ju heltid oxå så det finns ju saker som jag måste göra när jag kommer hem. Det finns ingen annan än jag som kan tvätta, laga mat, handla, städa, plocka och göra alla de där sakerna som man måste. Så även om jag ägnar så mycket tid jag bara kan åt henne så räcker det inte riktigt till.

Sen i söndags är Blessin hos Johan. Dels för att min hundvakt har fått sin bebis, en liten fin Emil, och ska hitta rutiner och så där innan hon passar Blessin igen, dels för att jag insett att Blessin behöver sällskap. Karin vill gärna passa Blessin igen sen, hon tycker bara det är bra att ha en hund som behöver komma ut. Det gör att hon själv måste ut och lufta sig vilket hon gärna vill. Men fram till i början på mars så hade vi kommit överens om att jag fixar Blessin själv. Mamma var ju här i två veckor och nu i två-tre veckor är hon hos Johan.

Johan ringde igår och sa att det var nåt fel på min hund, hon sprang som en kalv på grönbete och jagade en överförtjust Zingo genom skogen. Hon busade och stojade med Zingo som njöt för fulla muggar. Zingo ÄLSKAR att Blessin tar sig tid och leka med henne, men oftast så är det mer så där bus och mys hemma... dom gnabbas och tramsar med varann medans svansarna vispar runt. Det är sällan att Blessin leker utomhus med henne, Zingo är ju så stor och blir ibland lite brysk i sina lekar. Så Blessin brukar inte vara så taggad ute att leka. Men igår var hon det och dom båda njöt av lek och stoj <3

Jag inser ju att hon saknar det jättemycket. Hon har nästan alltid haft en hundkompis och njutit av hundsällskap. Och nu när det blivit både ensam utan kompis och ensam hemma mer så ser jag på henne att det inte är roligt. Och då är hon ensam bara halva dagar. Alrig mer än en förmiddag eller en eftermiddag. Max 4 timmar blir det, så det är inte mer än hon klarar av.

"Men skaffa en hund till då?" är säkert din första tanke. Men så enkelt är det ju aldrig. Att jobba heltid, vara ensam och inte ha möjlighet att ta med hunden till jobbet är inte idealiskt när man har hund. Visst kan man lösa det med dagmatte eller dagis. Men det är både svårare och dyrare med två hundar. Och det är ju så att de två tillsammans kräver ju ännu mer av mig oxå. Så det är inte helt enkelt. Men givetvis tänker jag tanken att skaffa en hund till. Både för att det är roligt och för Blessins skull. Mest nära till hands ligger väl att spara nåt efter Lava sen när hon får en kull.

Men egentligen... så borde jag hitta en vuxen kamrat till Blessin. För hur skulle jag lösa att ha en valp när jag jobbar...? Kanske dyker det upp en hund som kan passa för mig och Blessin, som kan vara ensam hemma utan att det är problem och som inte är bebis. Rätt var det är så kanske? Men det måste ju oxå vara rätt hund och rätt förutsättningar.

Under tiden får jag väl låna Zingo ibland, Johan kanske kan ha henne ibland och jag kanske kan hitta en lösning med jobbet som gör att hon får mer av MIG. Att vi kan göra mer saker ihop så hon inte har så tråkigt. Men det är ju lite så där trist att man själv märker att man inte riktigt räcker till för sitt hjärtegull.

Att vara uppfödare

Igår fick jag ett väldigt tråkigt samtal från en valpköpare. Dom kunde av olika anledningar inte ha kvar sin hund och frågade om råd. Av hänsyn till hundens ägare så kommer jag inte berätta vilken hund det är eller varför dom behöver ett nytt hem till sin hund.

Vi pratade länge och väl och jag fick alla fakta jag behövde för att hjälpa till med omplaceringen. Detta var väldigt akut då dom inte kan ha kvar hunden mer än ett par dagar. Jag satte ut på FB och på Blocket att jag sökte ett akut hem till den här hunden och sen gick jag och la mig.

På morgonen kollade jag mailen och hade fått ett antal svar. Några riktigt bra svar. Det är alltid svårt att veta vilka som är bra och vilka som inte är bra. Jag skrev ner hela hundens situation och gav alla detaljer, det tycker jag är viktigt att kunna ge till eventuella nya ägare. Responsen var väldigt bra och jag tror att det finns en lösning på detta olyckliga problem.

Men det är dom här dagarna jag inser hur mycket tid, energi och engagemang jag lägger i min hobby. Det är självklart underbart att se en valpkull födas och följa utvecklingen av kullen. Sen få vara med när dom växer upp hos alla de underbara valpköpare som man hittar. Men det är inte bara roligt och fantastiskt att vara uppfödare.

Det finns ganska många olika ansvar som man är skyldigt att ta, man vill ta och man står till svars inför. En kull är inga problem, inte heller den andra och tredje. Men när det börjar bli ett antal kullar under ett antal år så inser man att det kan komma vilken dag som helst att någon behöver hjälp. Det behöver inte vara en omplacering eller nåt sånt, utan det kan vara råd och tips kring vad som helst.

Och jag är sån som person att jag engagerar mig fullt ut i alla som ber mig om hjälp, jag vill ge allt jag bara kan för att vara det stöd jag kan till valpköparna. Så när något som här händer så arbetar jag stenhårt för att lösa problemet. Jag vägrar att ge mig! Det finns en lösning på nästan alla problem kring hundar, det kan vara vad som helst. Men jag vill inte ge upp! Och sådana här dagar inser jag att det tar ganska mycket tid, kraft och energi att vara uppfödare. Det är nog något som inte alla förstår. Det är ett livslångt åtagande gentemot valpköpare och hundar.

Jag är väldigt glad för att jag och Cathrine delar det här ansvaret för kullarna under Rivendells namn. Det är en oerhörd trygghet i att vi har varann i alla lägen. Hon är den som stöttar mig starkast av alla när det händer saker och jag hopas att hon känner likadant med mig. Vi hjälper alltid varandra och fixar så allt ska lösa sig till det bästa för alla parter. Ibland kan vi ringa så telefonerna glöder för att lösa ett problem. Sen är det helt betydelselöst om det är jag eller hon som står på kontraktet, vi hjälps åt.

Jag kan tänka ibland att jag hoppas att alla uppfödare i Sverige känner det här ansvaret och bryr sig om sina valpköpare. För det är något som jag sätter stor stolthet i faktiskt.

Sen att många av mina och Cathrines underbara valpköpare dessutom är goda vänner numera, är ju en underbar följd av att vara uppfödare så klart! Det är väldigt roligt att få vara del av hundarnas liv och få härliga vänner på köpet! Så tack alla ni underbara valpköpare som förgyller min uppfödarvardag, min vanliga vardag och mitt liv! Ni är bäst! Tveka aldrig nånsin att be mig om råd eller hjälp, jag gör allt vad jag kan för att hjälpa till!

Morfars fina!

Här kommer en bild på morfars smycke, jag tycker det är underbart fint! Och visst är det gjort på liknande sätt som det runda smycket? Kom på att det iallafall inte kan vara samma smed... med tanke på när Morfar först hade det. Det var i början på 70-talet och det finns ingen chans att det är denne Hans som gjort det. Men det är ett liknande sätt att göra dem iallafall.

Gillar det så mycket!

Här är ringen jag beställde.

Den är ganska kraftig i modellen... FIN!

Och smyckena tillsammans, dom passar att ha ihop tycker jag :)

Gissa vart jag sitter?

Längst bak i bussen!!! Hahahahaha!

Published with Blogger-droid v2.0.4

Jag är speciell

Japp, så är det. Kanske på väldigt många sätt... hahahaha! Men det jag tänkte skriva om idag är min smak på smycken.

När jag var liten och min morfar levde så avgudade jag hans halssmycke. Det var en Tors hammare i en enkel kedja. Jag satt ofta i hans knä och tittade på det förundrat. När han dog så var det ganska få saker som jag minns att mamma ärvde. Det var säkert mer... men just smycket fick mamma.

Jag tror hon visste hur mycket jag tyckte om det för lite senare när jag kunde ta hand om det så fick jag det. Lycklig som få! Det var enligt morfar en kopia på ett smycke som hittats i utgränvingarna av Birka. Om det är sant eller inte, vet jag inte. Men det är väldigt fint. Jag använde det en del i tonåren, tyckte väldigt mycket om det på mig själv oxå, jag tror att morfar satt uppe på sitt moln med Cornelis och log åt att jag bar det nästan varje dag :)

När jag blev lite äldre så kände jag kanske att det inte var så kvinnligt att bära det. Jag vet inte varför. Men jag använde det inte lika ofta. Nu ligger det i en liten tygpåse på ett säkert ställe hemma.

Under tiden jag bodde i Gävle så var jag och mamma på en mässa i Gasklockorna. Där fanns det massor med hantverkare och jag fastnade vid en man som gjorde silversmycken. På en tavla hängde ett smycke som jag tyckte var helt sagolikt. Det var en kopia av ett vikingasmycke... som hittats vid en utgrävning i Birka. Jag hade just då inte råd att köpa det, vet inte ens om det var till salu. Jag beställde en ring av den här smeden. Lite special och han skrev ner hur jag ville ha den.

När jag skulle hämta ringen så bad en god vän till mig att få hämta den. När vännen kom med ringen så fanns det två små påsar. En med ringen och en med... hängsmycket! Jag blev väldigt rörd och glad! Det är så himla vackert och jag älskar det än idag! Jag bär det så gott som varje dag. Kanske tycker folk att det inte är så kvinnligt eller så... och alla har ju olika smak. Men jag älskar det!

I flytten så hittade jag visitkortet jag tog på mässan, kontaktade smeden Hans Weissmann och tackade för ett underbart smycke. Han svarade och gav mig sin hemsideadress. Dom gör inte bara vikingasmycken utan även andra smycken. Kika in där vettja! LÄNK HÄR

Jag ska fota morfars smycke och skicka till honom, så kan han kanske berätta om det är från utgrävningen av Birka eller inte.

Här kommer en bild på hänget:

Bilden har jag fått från Hasse, så den är inte min.

Här är en bild på originalsmycket! Fick på mailen av Hans precis :)

Är det inte heeelt underbart?

Jag tycker så himla mycket om det... En del av er har säkert sett det på mig. Jag bär det väldigt ofta :) Det är verkligen JAG det där smycket! Jag tycker om andra typer oxå, men det här är så otroligt mycket Kattis. Om jag gifter mig nån gång, då skulle jag kunna tänka mig en ny ring i samma stuk som den jag beställde, kanske något tunnare och mindre. Sen använda detta smycke runt halsen... gärna på Gotland och gärna med lite tema från vår historia. Underbart!

Jag ska fota morfars smycke och ringen så får ni se dem :)

Kika nu in hos Hans! Han är jätteduktig, verkligen!!!

Uppe med tuppen!

Igår kväll var det verkligen en sån där fredag som man kan ha ibland när man är så galet trött. Kände mig inte helt på banan och avstod att följa med på AW med jobbet. Jag och mamma kollade lite tv, sen vart det tidigt i säng. Somnade på en sekund.

Vaknade vid 7.30 och kände mig pigg. Låg kvar i sängen en stund och mornade mig, sen vart det på med MASSOR av kläder och en sväng med hunden. Tur att hon inte är så brydd att vara ute när det är så kallt. -18,5 och bistert värre.

Vi käkade frulle och sen gjorde vi oss ordning för att inta Kupolen och shoppa lite. Blessin fick ju stanna hemma så klart. På kvällen igår körde jag en kollega till en kompis och tog kollegans bil hem, Han skulle hämta den här idag. Men han tyckte att vi skulle ta den till Kupolen så slapp vi ta bussen... Men den startade inte, alldeles för kallt. Så vi gjorde en rövare och gick mot bussen. När vi precis hade tagit oss över stora vägen och hade en bit kvar till hållplatsen kommer bussen åkandes borta på vägen.

Jag tog mamma i armen och så gick jag fort. Hon fick jogga :) Lilla mamma! Men vi hann med bussen! Så tog vi oss iallafall till Kupolen och kunde shoppa lite. Vi hade nåra Wrappar som vi kunde shoppa för och så flanerade vi runt lite. Mycket trevligt. När vi kom hem igen så var kollegans bil borta. Han hade fixat en kompis som kom och hjälpte honom att starta bilen. Tur!

Så vi fick shoppat och mamma fick motionera lite :) Kallt ute idag men det gick ok ändå ganska bra att vänta på bussar och knalla både dit och hem :)

Post-It

Jag har precis fått nya Post-It-lappar på mitt skrivbord. Och det är det bra-iga. Inte de dåliga. Det finns Post-It som är limmade varannan. Alltså limmet som håller ihop blocket sitter varannan på ena sidan och varannan på andra. Gillar inte! När man ska ta en lapp så vet man inte åt vilket håll man ska dra. Mycket irriterande!

Mitt nya block har limmet på bara ena sidan. Och det känns mycket bra.

Grönt är det oxå. Gillar de gröna. Inte de gula. Helst inte rosa heller. Gröna. Det är min färg det.

Fredag idag hörrni! Det är väl härligt? Mamma och jag ska baka LCHF-chokladtårta. Trevligt! Tårta är alltid trevligt och nu hittade vi en tårta som är LCHF. Mycket bra :) Det här med LCHF är ju hett just nu i media. Det förfasas och diskuteras. Tycker det är fånigt. Kan inte förstå hur svårt det kan vara att bara låta folk göra som dom vill.

Och den var nån som skrev: "20 års folkhälsoarbete kan vara förlorat!"

Men faktum är ju att fler insjuknar i diabetes än för 20 år sen. Folk är fetare idag än för 20 år sen. Så det arbetet vet jag inte om det har varit så framgångsrikt. Jag säger inte att GI och LCHF är svaret. Men det är väl kanske så att man inte heller ska förkasta det. Tycker jag. Ät vad ni vill, bara ni mår bra säger jag. Och jag mår bra av LCHF. Det kan omöjligt vara så att om jag mår bra och känner mig frisk nu, att jag om 20 år kommer inse att jag borde tänkt annorlunda. Jaja, det lägger sig väl... alla mediala utspel menar jag.

Sen har jag en sak som jag vill berätta. Jag är inte ett stort fan av familjen Wahlgren. Eller har inte varit ska jag säga. Jag har följt Pernillas blogg rätt länge, japp det har jag. Men mest för att kunna irritera mig på att hon är så himla snygg. Fött 4 barn och vara så snygg... det är lixom inte kul för alla oss andra. Och alla dessa duktiga Wahlgrenare... man blir ju BARA avundsjuk! Så svenskt avundsjuk som man bara KAN bli, ni vet.

Men så har jag insett att jag gillar dem ju :) Mamma, pappa och barnen Wahlgren. Sen alla barnen till barnen. Verkar ju vara fina ungar allihop. Sladdade dessutom in på Lugna Favoriter här om dagen och bara blev lugn i själen. Niclas har en röst som sammet på morgonen. Galet! Jag som föreställde mig lite Nicke och Nilla-röster. Såna där man som vuxen bara inte klarar av. Glada och fantastiskt positiva röster. Men så slutade låten som spelades. Niclas började prata och jag kände direkt att ALLA mina mornar måste börja så. Nu följer han mig i lurarna varje morgon. Lagom lugn musik och underbar röst som start på dagen. SWEET!

Har annars lyssnar på RixFM jämt. Gillar ju Roger och Titti mycket. Roger har oxå en röst som är skön att ha i lurarna. Men det blir lite för mycket med allt prat och tokerier. Jag behöver Niclas just nu. Vintern är mer Niclas :)

Den där Laila Bagge Wahlgren gjorde ett bra val... Karln kan ju laga mat, snacka omkull en lyktstolpe och är ju så där otäckt bra :) Och nu menar jag inte att Laila är en lyktstolpe! Jag gillar Laila, hon är oxå så där snygg. Och har en sån där bra man. BAH! Ok, liiiite avundsjuk då!

Tre saker

Ok, idag har jag tre saker.

ETT - Lakan. Jag har insett att jag behöver underlakan. För jag har inte så många. Jag har kanske 6-7 st. Ett par av dem är inte underlakan utan överlakan. Ni vet såna där som man bäddade med förr. Underlakan under, sen ett överlakan och en filt. Överlakanet har en fin kant som man viker ner över filten. Ni vet vad jag menar va? Dom använder jag som underlakan ibland. Dom är ju bara så underbart sköna i kvalitén. Sen har jag nåra underlakan i konstiga färger som inte passar till nåt påslakan. Sen finns det ett par vita. Ett av de vita är dubbelsängslakan. Det kan man vira ett par varv runt madrassen :) Ganska slitet dock. Så det håller inte så länge till. Sen är ett dra-på-lakan. Med resår och grejer. MYCKET bra!

Jag har kommit på att jag är en dra-på-tjej. Jag vill ha dra-på-lakan! Det är min grej. De andra knölar sig ju bara HELA tiden. Jag vispar ju runt som sjutton i sängen och då blir det korvigt i lakanet. Gillar inte! Så jag har bestämt att jag måste uppdatera lakan-parken. Så är det.

TVÅ - Min telefon är på väg att ge upp och det stör mig som fasen! Jag fick den ju för 1,5 år sen och jag vill INTE byta. Men jag tror att jag måste. Det fungerar dåligt med nya appar och så där i den. Verkar som att telefonen helt enkelt har för dålig prestanda för de nya apparna och programvarorna. Fick sitta och radera en massa saker för att få in en bok som jag vill ha i telefonen. DET är en sak. Men det värsta är att för varje dag som går så har Facebook fungerat UNDER ALL KRITIK! Jag blir ju toookig. Det fungerar hjälpligt att se det andra skriver. Men så fort jag ska kolla på nån kommentar eller nåt så laddar den bara... laddar och laddar. Händer inget mer.

Jag är inte tålamodets drottning i dom lägena. Det bara SKA funka. Så igår avinstallerade jag uppdateringen jag gjorde innan jul. Den gamla funkar bra nu. Men det stör mig GRYMT att jag inte kan ha den nya appen. Den är både snyggare och bättre funktioner på. Om dom nu fungerar vill säga. Så jag undrar om jag helt enkelt måste investera i en ny telefon. Det känns bara så evinnerligt trist! En telefon ska väl hålla mer än 1,5 år??

Skitappar! Jag gillar ju min telefon... egentligen...

TRE - Bubble Bust. Mamma är beroende. Wordfeud, släng dig i väggen säger jag bara. Bubble Bust är nya knarket. Hon spelar i pausen på tv, hon spelar när som helst. Vänder jag ryggen till så tar hon upp telefonen och spelar. Hon blir som i sin egen lilla värld. Om man pratar med henne så är det som om hon sakta glider ut ur Bubble-dimman och tittar upp på mig med tom blick... "Va sa du?" säger hon och kommer sakta tillbaka till verkligheten. Så får man upprepa vad man vill ha sagt. Håller man inte hennes intresse då ser man fingrarna sakta börja pilla med telefonen och så förlorar man kontakten sakta.

I morse visade hon stolt upp telefonen och sa: "Jag fick GULD!"

Mitt svar var bara leende... "Vad bra mamma." Sen gick jag till jobbet och hoppas att hon kommer ihåg att äta och klä på sig. Kan se henne motvilligt lägga ifrån sig telefonen och snabbt kliva i sina kängor, dra på sig mössan och hänga jackan på axlarna över nattlinnet. Sen springer hon ut med Blessin i kopplet. SNABBT klarar dom av lunchpromenaden och sen skyndar hon sig in för att åter igen försvinna in i Bubble Bust-världen.

Mamma, jag älskar dig :) Du är underbar med ditt spel! *kraaam*