I min bok

Jag har ganska nyligen börjat med en ny bok. Och nu när jag gå till och från jobbet så blir ju lyssnandet ganska sammanhängande. Jag har lyssnat på den här boken förut. Men det var så länge sen och efterföljaren i serien har jag inte läst. Så jag tyckte att det var lite bra att lyssna igenom den iallafall igen. Jag minns inte hur den slutade och även om jag kommer ihåg delar av det jag hör så minns jag inte riktigt hur det hänger ihop.

Iallafall... idag när jag gick till jobbet så skrattade jag högt när en episod lästes upp. Tar det lite kort:

Boken handlar om en försvunnen president. Det är den amerikanska presidenten som försvinner från sitt hotellrum under ett stadsbesök i Oslo. En fd prostituerad kvinna, som bor och jobbar hos en pensionerad polis, hittar presidenten i ett källarförråd i huset där hon bor. Kvinnan har ett ganska roligt språk, enkelt och tydligt påverkat av livet på gatan. Kvinnan jobbar som hushållerska hos den pensionerade polisen, går aldrig ut och ser inte på tv.

Iallafall så kånkar hon upp den skadade presidenten till lägenheten i tron om att det är en prostituerad kvinna som blivit misshandlad och inlåst av en torsk. I lägenheten finns en vän till polisen på besök.

När hon tar in kvinnan i lägenheten så säger hon (och det är nu det roliga börjar...):

Hushållerskan: Jag hittade en hora i källaren. Hon luktar skit, men hon måste få ett bad och lite mat.
Vännen: Hanne, du måste komma hit! (polisen heter Hanne)
Hushållerskan: Äh! Inte behöver Hanne godkänna att vi hjälper en hora med lite nya kläder och mat. Flytta på dig!
Vännen: Hanne... kom hit... på en gång!
Hushållerskan: Nåt kukhuvud hade låst in henne i ett källarförråd här nere.


Hahahaha! Gud vad jag skrattade! HELT underbart av en helt vanlig människa att reagera på det sättet. Ta det precis som det är... en skadad kvinna som behöver hjälp. Jag tänkte direkt att det var tur att den här presidenten inte kunde norska. Hahaha! Shit var roligt! Sen såg ju vännen och polisen att direkt att det var USA:s president och blev ju alldeles tagna av situationen. Hushållerskan satte presidenten i soffan och fick order om att laga soppa till denne.

Hushållerskan: Ja, vad gör hon i ett förråd i källaren? President som hon är och allt.

Underbart... jag vet inte, men är det inte härligt med människor som bara är just människor? I det här fallet fiktiva människor, men karaktären tycker jag författaren har fångat väldigt väl :)