onsdag 22 september 2010

Tån var troligtvis hel!

Det är bra! Och jag har väldigt mycket mindre ont idag :o) Det knastrar fortfarande i leden men det gjorde inget sa dom.

Tar det från början. Gick till röntgen idag. Nä nu ljög jag allt. Jag åkte bil :) Björn lånade ut sin bil så jag kunde åka till sjukhuset. Han är snäll han, Björn. Kom dit och gick in på receptionen till Radiologen...:

Jag: Hej, jag hade en akuttid till röntgen.
Hon: Har du legitimation?
Jag ger henne den.
Hon: Jahaaaaaa... du skulle varit här igår...
Jag: Jag hade inte möjlighet att komma igår.
Hon: Jaaaaa.... men nu har du fått en tid. Jag avbokar den då så får du gå in.
Jag : Tack då.
Hon: Ja, för du vet att man måste komma när man fått en tid.
Jag: Ja, men jag åkte i måndags för att få tån röntgad. Men då hade ni inte tid. Igår hade inte jag tid. Så jag är här idag.
Hon: Ok. Ja så kan man ju se det.
Jag: Japp, så ser jag det. Tack så mycket.

Gick in och satte mig i väntrum 3 och det tog en stund. Sen fick jag komma in och dom röntgade foten åt alla håll. Sen sa dom åt mig att sitta ner i väntrummet igen. Efter en liten stund till kom dom ut:

Hon: Du få gå ner till vårdcentralen.
Jag: Ok, till den jag var på i måndags?
Hon: Ja. Säg till i receptionen att du varit på röntgen.
Jag: Ok, tack så mycket.

Jag haltade ut till bilen, åkte ner och parkerade vid vårdcentralen. Tog en lapp och fick vänta en stund. När det var min tur fick jag följande instruktioner:

Hon: Hej, vad kan jag hjäpa dig med?
Jag: Jag vart hitskickad, jag har varit på röntgen.
Hon: Ok, har du legitimation?
Jag: Japp. (lämnade fram den)
Hon: Ok... men du hör inte till den här vårdcentralen?
Jag : Nej... men röntgen sa att jag skulle gå hit.
Hon: Jaha... men du vet du hör ju inte hit. Vilken läkare träffade du?
Jag: Han hette Jens och var jättesöt!
Hon: Ok... Jens Eriksson?
Jag: Jaaa... så hette han nog. Söt var han iallafall.
Hon: Då ska vi se vart han jobbar och om du kan få träffa honom igen.
Jag: *log brett* Ja tack!
Hon: Tyvärr jobbar han på en annan vårdcentral... inte på Bagaregatan dit du hör. Du får åka dit.
Jag: Ok. Tack då.

Så det var bara att åka till den vårdcentral som jag hör till. I den receptionen anmälde jag min ankomst:

Jag: Hej, jag vart hänvisad hit av röntgen. (tänkte att mitt besök på den andra vårdcentralen säkert bara skull ställa till det i deras värld).
Hon: Jaha, har du en bokad tid?
Jag: Nej, dom sa att jag skulle gå hit.
Hon: För att få ett röntgensvar?
Jag: Ja... precis.
Hon: Men vem ska ge dig det då?
Jag: Det känns som att du är bättre lämpad att svara på den frågan än jag faktiskt.
Hon: Jag ska ringa och kolla, jag är inne i att skriva en remiss just nu så jag kan inte använda datorn.
Jag: Ok.
Hon ringer och pratar med en sköterska...
Hon: Om du går och sätter dig där borta vid sköterskereceptionen så hjälper dom dig där.
Jag: Tack tack.

Haltar bort till skylten "Sköterskereception". En dörr öppnas och en kvinna kommer ut:
Hon: Hej! Du hade en trasig tå?
Jag: Njae... det vet jag inte. Det är därför jag är här, för att få reda på om den är trasig.
Hon: Jaha ok.
Vi går in och sätter oss på hennes kontor.
Hon: Jaha, hur gick det här till då?
Jag: Jag slog i tån, åkte till akuten och fick remiss till röntgen. Kommer därifrån nu och skulle vilja veta om det är nåt brutet.
Hon: Ok. Har du ont nu?
Jag: Njae... inte så mycket. Det gör ont om jag stödjer för mycket på foten... men inte så ont nej.
Hon: Såg dom nåt på röntgen då?
Jag: Det är därför jag är här... för att jag skulle vilja höra om dom såg nåt på röntgen.
Hon: Jaha ok. Men det kan ju inte jag tala om för dig.
Jag: Nehe, ok.
Hon: Men du kan få en telefontid med en läkare.
Jag: Ok, ja det blir bra.
Hon: Då ska vi se... jag antar att du vill ha en tid så snart som möjligt?
Jag: Ja tack...
Hon: Imorgon klockan 10?
Jag: Ja, det blir bra.
Hon: Du kan stödja på foten och använda den till smärtgränsen.
Jag: Ok, men vad är det som knastrar då?
Hon: Det kan vara brosk som har spruckit.
Jag: Ok. Så då är tån ok i stora drag?
Hon: Ja.
Jag: Tack då.
Hon: Men läkaren ringer dig imorgon.
Jag: Det blir bra det, tack så mycket.

Hahaha! Jag lurade henne att säga hur det var med tån! Mooooahahahahaha! Och jag undrar samtidigt lite grann... Ska det vara så krångligt? Jag menar, kunde inte tjejen på röntgen bara sagt:" Din tå är hel, ring din vårdcentral och be om en telefontid så kan dom ge dig mer information." Eller kanske bara: "Din tå är hel, du kan använda den som vanligt. Gå hem nu."

Visst är det märkligt?

1 kommentar:

  1. Ha ha ha, ja märkligt är det! Och du är en härlig berättare :)
    Kram på dig
    Mamsen

    SvaraRadera