torsdag 3 februari 2011

Uppfriskande dusch


Vaknade och var väldigt trött i morse. Gick ner och gav hundarna mat… lite vimmelkantig. Upp igen och drog på kranen i badrummet. Vi måste göra så för att varmvattnet ska komma fram i rören. Det tar en stund och jag brukar bädda sängen så länge. Så när sängen var bäddad så tog jag mina handdukar och gick in i badrummet… fortfarande kallt…! Ok… jag gick och tog fram kläder och la på sängen.

Tillbaka i badrummet… kände på vattnet, KALLT! Vred på allra varmaste och väntade. Men icke. Det varmaste det blev var fesljummet. FES-LJUMMEN morgondusch är ingen höjdare kan jag säga! Det är inte skönt. Inte alls.

Ok, EN ENDA gång har det varit skönt med ljummet vatten. Det var på Filippinerna när jag var där på dykresa. Då var duschen en slang från väggen och man var JÄTTEGLAD om det var ljummet precis när man började duscha, för allt som oftast så vart det kallare och kallare allteftersom man duschade. Då var det skönt att få lite ljummet vatten faktiskt.

Det var en ganska kul upplevelse det där med varmvatten på Filippinerna, man kan ju tro att det inte behövs. Att man klarar sig bra med kallvatten eftersom man är så varm hela tiden. Vi åkte från hotellet i Manilla till en ö som heter Coron Island. Vi skulle utgå med dykbåten därifrån och det enda färdsättet som inte tog ASLÅNG tid var flyg. Det var små propellerplan där vi åkte 6 st i varje, packningen var ganska tung med alla dykprylar så vi fick inte vara fler i planet.

På Coron var enda färdsättet moped eller pickup-bilar med bänkar på flaket. Det var en intressant resa från flygplatsen till hotellet. Eller flygplats och flygplats… det var en sandgrop med ett liten hus vid sidan av! Väl på hotellet så fick jag och min dåvarande sambo det enda dubbelrummet på hotellet och det var det enda rummet med egen toalett och dusch. NAJS! I rummet stod två träsängar av modell en spånskiva med fyra ben. Vid ena väggen stod två stolar och på väggen hängde en AC. Yes, sa vi till varandra, en AC i alla fall. För det var så sjukt varm och klibbigt. I vårt badrum fanns en toalettstol, ett gammalt handfat och en kran på väggen. Till kranen hörde en plastslang som skjutits på över munstycket på kranen och sen stod det en hink på golvet med en plastskopa i.

Det fanns igen spolning på toaletten och ingen kran på handfatet. Men vi hade ju en slang! Så när man varit på toa så skopade man vatten ur hinken, när man skulle duscha sköt man bort hinken och duschade direkt med slangen och när man skulle borsta tänderna hämtade man Evian-flaskan och borstade med :) Det var ganska häftigt faktiskt! Första kvällen när vi skulle äta gick strömmen, det var tydligen väldigt vanligt att den gjorde det. Men vårt hotel hade ett diesel-aggregat att dra igång när strömmen gick så lite mat fick i alla fall. Även om det tog VÄLDIGT lång tid. När första portionen mat kom in hade det gått 1,5 timme. Ingen aning varför det tog sån tid… men när sista kom in hade den förste redan ätit klart och gått och lagt sig.

När vi skulle sova så var vi helt genomsvettiga och klibbiga… så vi slog på AC:n och tänkte att vi kyler ut rummet lite… Men icke! Strömmen var inte tillbaka och diesel-aggregatet försörjde inte vår ac… Nehe, ok. Bara att försöka sova ändå. Det GICK inte. Lakanet smet åt och vi sköljde av oss med slangen… det hjälpte lite och vi somnade till slut. Min i natten vaknade vi av att det började låta nåt förjäkligt! Det skorrade och fräste… Strömmen hade kommit tillbaka och fläkten i AC:n hade gått igång. Det lät som att den skulle lossna från väggen och vi försökte få av den. Till slut lyckades vi och insåg att den kunde vi inte använda. Det fick vara varm… jäkligt varmt…

Morgonen efter vaknade jag av att jag trodde jag skulle dö. Solen låg på mot vårt fönster och luften dallrade där inne. FORT in till slangen och kyla av sig… Satte mig på sängen med handduken runt mig och började genast svettas igen. Plockade fram kläder… i ena änden av väskan låg en öppnad påse M&M:s ihoprullad… jag undrade vad det var som rörde sig på påsen… jo det var en bred gata an smååååå myror som käkade godis till frukost! Då kollade vi runt i rummet, det var myror i varenda hörn där det stod påsar med grejjor som vi packat upp…! ÖVERALLT! Jag skulle bädda lite och insåg att det var myror i sängen med. HUVVA! Vi skakade alla kläder vi skulle ha på oss och gick ut och sa till i receptionen (som var ingången till köket J…) Då sa dom leendes:

”No no, no change rooms. Hotel full! You put bed on the floor and clothes in bags, yes? And no eating in room, yes?”

Efter många frågor och en del tveksamma svar så fattade vi att vi skulle skjuta bort sängarna från väggarna och ha alla kläderna i påsar, ingen ätande på rummet och så skulle dom se om dom kunde ”kill ants” medans vi var borta och dök på dagen.

Ja jisses… det var en resa det! Strömmen var mer borta än närvarande och man lärde sig snabbt att det VAR skönt att duscha kallt… varje morgon och kväll. En dag var det planerad utflykt till ”hot springs”, det var på en dykfri dag. Man får inte dyka för många dagar i sträck så det var lite annat planerat vissa dagar. På med baddräkten och sen ner i källan… GUD VAD LJUVLIGT! Jag minns att jag såg på Tomas och log med hela kroppen… Det var hett mot huden och nästan så det brändes… men såååååååå skönt att få lite värme! Och det i ett land där man gick och var svettig hela tiden. Helt underbart skönt var det!

Så när vistelsen på Coron var över och vi flögs tillbaka till Manilla med de små propellerplanen, var det första jag gjorde när vi kom till hotellet att slå igång duschen och duschade VARMT. Underbart var det… och vid middagen så fick alla mat samtidigt och strömmen höll hela kvällen. Men av nån anledning så var det faktiskt med saknad som man tänkte på Coron… det var speciellt att vara där och väldigt roligt att uppleva. Jag skulle gärna åka tillbaka dit och bo just på det där hotellet… det var det bästa på hela Coron (sa man i alla fall…). Det finns en massa tokiga och helfestliga minnen från den resan…

Tex att jag provade sushi där för första gången, hur tänker man då??? Rå fisk i ett en stad som Manilla? Jag satt på 10 meters djup och höll i linan till båten och insåg att luften var slut. Jag kunde inte gå upp för jag var tvungen att vädra ur mig klart… och min dykkamrat hade också snart slut på luft. Så vi fick andas växelvis på vår dykhandledares flaska, vi skrattade faktiskt åt det där under ytan. Men så fick vi testa det med! En annan dyk-incident var när det kom en ström och tog tag i mig och min dykkamrat. Vi simmade längs med en japansk jagare, en krigsbåt, och insåg att vi kom igenstans… vi sprattlade på och insåg att når vi inte linan upp snart så kommer vi svepas med strömmen. Så vi tog varandras händer och sparkade på som sjutton. Precis när vi tog tag i linan upp till båten tog min dykkamrats luft slut och vi fick dela på min flaska medans vi vädrade ur kroppen. Det var lite otäckt!

En annan grej som hände var att vi beställde kyckling en gång på Coron, på en restaurang vid hamnen. Det tog väldigt lång tid och vi frågade till slut kyparen vart maten hade tagit vägen… ”Must buy chicken!” sa kyparen glatt. Dom hade slut på kyckling! Hahaha! Och sen tog det en lååång stund till… så vi frågade igen… ”Must kill chicken!” När väl maten kom in var vi inte helt hungriga längre…! Men vi smakade och insåg att vi inte sagt till om ”No bones”… det var bara att betala och glatt gå hem till hotellet och hoppas på att strömmen inte var borta så vi kunde få mat där. Den kvällen åt jag den godaste mangon som jag nånsin ätit. Söt, mogen och saftig… Galet!

En av dagarna då vi var ute och dök, så tog det liiite för lång tid att få upp alla dykare och förse oss med mat så vi skulle inte hinna in till hamnen innan det blev mörkt. Skepparen frågade om vi skulle åka direkt till nästa dags dykställe… Ja, så vart det. Vi sov i näten som gick mellan båt och pontonerna på sidan… En tunn madrass under och en sarong över… Bästa sömnen jag upplevt… någonsin… Månen som tak och havet som golv… På morgonen hade tjejen som lagade mat på båten fixat tonfiskröra och stekt vitt bröd. Så gott! Ett dygn man minns kan jag säga!

Ok, nu ska jag inte berätta om hela resan… vilket jag nästan gjort… :) Men Summan av kardemumman är i alla fall att det är bättre att duscha kallt på morgonen på en ö i Filippinerna än en februarimorgon i Borlänge. Det var det jag ville ha sagt.  

3 kommentarer:

  1. Ha ha ha, nu har du förgyllt min morgon/förmiddag också.
    Fast du har inte berättat förut om incidenterna under vattnet, för din lilla mamma!

    Kram

    SvaraRadera
  2. Nej, dom incidenterna behåller man ett par år och berättar i förbigående när det passar in... ;)

    SvaraRadera
  3. Ja ha, det är så det är :-)

    SvaraRadera