Jo men visst. Rigaresan var riktigt rolig! Det blev alldeles för lite sömn... kanske en anings för många Mojitos... och definitivt ruskigt trevligt! Riga var en fin stad, kanske inte helt oväntat så påminde den lite om Tallinn. Men jag gillade stan, den var härlig :) Bra att få träffa alla tokiga Västeråsare oxå, nu har man ett ansikte på en del namn.
En lite störande grej bara... Benny, min största konkurrent i Hälsojakten var inte med. Och vad gjorde han när jag var i Riga och förlustade mig? Jaa... preciiiis... TRÄNADE som en galning. Så nu är han ifatt och om mig. Det blir svårt att hämta in till slutet den 18:e juni. Mycket svårt. Dels för att man inte KAN ta hur många poäng som helst... och dels för att jag fått höra lite om vem han är... den där Benny. Lite galen och sover bara ett par timmar varje natt. Springer en mil innan frukost och tränar hur mycket som helst.
Så det är bara att se sig besegrad. MYCKET irriterande! Hahaha! Jag har ingen som helst chans att komma ifatt och gå om igen. Hur mycket jag än kämpar så kommer det i princip vara omöjligt. Och så ska vi till Köpenhama nästa vecka. Hur taktiskt är det nu då? Inte alls kan jag säga. Hur kan dom lägga Hälsojakten just precis där jag har två resor inplanerade? Förstååår inte alls.
I veckan har jag knallat, joggat och PW:at mest hela dagarna känns det som. I övrigt så har jag inte gjort så mycket. Grejat med lite grejs på kontoret, sånt som Martin behövt hjälp med. Sen hade vi avtackning av en kollega. Trist... men tyvärr så slutade han förra veckan. Vi käkade en grymt snygg tårta och bubblade lite.
Nelson är kvar, han är en riktig goding. Jag har fått en del svar, men som jag skrivit förut så känns det viktigt att han får rätt hem. Jag vill att personen som tar honom är medveten om att det kan ta tid att lära känna en hund som haft ett liv. Som kanske inte är så väldigt formbar och som har sina egenheter. Han är väldigt kärleksfull och gosig här hemma. Men han kan få för sig att folk vi träffar ute, eller som kommer hem, är skumma. Han kan bli lite osäker i hälsningssituationer och då måste man visa att man har kontroll. Känner han att jag har kontroll, så går det bra.
Och det är just det där som jag vill att den som tar honom förstår och är villig att jobba med och hanterar på ett bra sätt. För han är inte svår på nåt sätt men han har vissa saker som är viktigt att hantera på rätt sätt. Ska prata med nåra i helgen så får vi se vad det ger :)
Anton då. Jaaa... vad säger man om Anton? FY FAN vad bra han var! Och det var Molly oxå, grymma båda två! Är så imponerad av hur dom tagit sig igenom Lets Dance faktiskt. Sjukt duktiga och vilken karisma dom har! Jaaaa... det var nog den bästa LD-final jag sett tror jag. Iallafall en av de bästa. Väldigt kul final vart det. Nu måste jag nanna kudde. Galet trött är jag... sov gottis hörrni!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar