Mer kanelbullar och samtal med läkare

Ja vi bakade en sats till. Erik gillar bullar och så klart när vi har en fin maskin och jäst kvar så bakar vi fler bullar. Denna gång blev det inte klassiska utan snurror. Samma smaksättning men såna där snurror istället. Faktiskt vart det bättre idag.

Vi bakade även för att vi väntade på att tiden skulle gå fram till att läkaren skulle ringa. Vi hade fått en telefontid efter lunch och det var lite segt på förmiddagen.

Så ringde han iallafall, det var en av dem vi fått träffa under tiden på sjukhuset. Vi hade fått lite olika besked om när vi fick försöka på nytt. Det var allt ifrån "på en gång" till ett år. För oss var det viktigt att veta så vi kan ställa in oss på det. Och sen även i så fall få reda på varför vi skulle vänta.

Utifrån vad som stod i min journal, hans erfarenhet och expertis så fanns inget hinder för att bli gravid igen. Vi måste inte vänta alls om vi inte vill, men han sa lite så där att det kan vara bra för oss att vänta en cykel så vi hinner med att landa och ladda batterierna lite. Men rent medicinskt finns det inget hinder. Och jag anses inte vara en riskpatient heller om jag blir gravid.

JÄTTESKÖNT! Nu kommer vi ju ta det när det känns rätt iallafall, men ändå så himla skönt att det inte var så illa som vi fick för oss från det som sades i förra veckan. Det var lite rörigt på sjukhuset där ett tag så antingen missuppfattade vi eller så blev det nånstans något galet i informationen.

Vi klandrar absolut ingen på kliniken, dom tog väl hand om oss och vi fick verkligen stöd där, i allt vi frågade och allt vi ville. Så det finns ingen som helst anledning att kasta skit på vården i vårt fall. Nånstans har det felat lite i kommunikationen, men idag fick vi klara besked och läkaren kollade även extra upp omständigheterna kring just mitt fall.

Under alla dessa tråkiga omständigheter så har jag klarat mig bra. Det har inte blivit några komplikationer, jag har mått relativt bra rent fysiskt och även nu efteråt så återhämtar jag mig väldigt bra. Så även om det tragiska hände så har det gått bra för mig ur medicinsk synpunkt. Jag kunde ha blivit riktigt sjuk och drabbats av svåra komplikationer. Men det gick bra och jag är tacksam för det.

Sorgen är lite lättare att bära idag när domen inte var att vi måste vänta så länge. Tror på nåt sätt att just det, att vi kanske inte fick försöka igen, kändes som en av de tyngsta delarna. Så klart är förlusten av graviditeten det allra tyngsta! Nu känns det ändå hoppfullt att framtiden kommer kännas lite lättare.

Vi har ett möte till inbokat med läkaren, den gången blir det ett fysiskt möte. Då får vi ställa fler frågor om vi vill. Men annars ville han prata om en preliminär plan för en framtida graviditet. Så att vi kan känna oss trygga med den och kunna ta oss igenom den utan allt för mycker oro. Det känns väldigt bra tycker vi båda, att dom verkligen vill hjälpa oss förbi det.

Imorgon blir det nog inte fler bullar... men kanske nåt rågbröd. Eller så gör jag piroger, fick ett recept på piroger av en vän på FB. Tack alla ni fina som stöttar och skickar goa hälsningar. Vi är väldigt glada och tacksamma att vi får allt det stödet. Kram!