Den här tycker jag är fin... egentligen är det mest texten jag tycker om. Melodin är bra men det är texten jag gillar mest... Här kommer en till:
Till denna måste man blunda! Sångaren är ju den mest friserade 80-talare jag någonsin sett...!
Ibland när man kommer till vägskäl i livet så behöver man musik. Den kan göra riktigt gott... Inatt drömde jag mycket... vaknade och funderade minst lika mycket. Det var stora frågeställningar! *ler* Men oftast så ger dom sig efter ett tag, det finns lixom så lite substans i allt. Och jag antar att vissa frågeställningar kommer ändå ge sig till slut. Så är det ju....
Jag har stora frågetecken just nu. Mest av allt vill jag att nån ska servera svaren till mig. Ge mig en lösning. Men så fungerar det ju sällan. Så jag får nog lösa det själv... "själv är bäste" dräng heter det visst!
Här kommer en härlig "mjuk" hårdrockslåt jag tycker mycket om...:
En till....!
Kanske inte den bästa versionen av just denna låt... men se vilket mäktigt folkhav! Är det inte sjukt häftigt!? Jag minns att vi hade en bandspelare på våra bildlektioner... jag hade ett kasettband med Metallica på ena sidan och Elton John på andra... så jag får väl klämma in en Elton oxå... :
En kul version av en bra låt... snygg "co-singer" oxå...!
För övrigt fick jag min bok om att vandra Kungsleden, det är en heltäckande bok... står om alla etapper. Ska läsa den "any day now". Funderar på att ta med en hund och knalla i sommar... Bara jag och mina funderingar. Det finns en person som skulle kunna få följa med, men denna kommer inte fråga så jag går nog ensam.
Det skulle vara väldigt roligt om det blir av. Jag har tänkt på det massor. Vill verkligen!
Frågetecken säger du .. Ibland är livet sådant. Om det finns en enda person på denna jord du vill ha med, fråga dig själv varför. Sen är det väl bara att ringa denna någon och fråga själv, eller? :)
SvaraRaderaSom svar på din kommentar... Jag tror dte är allra bäst att jag gör det själv. För att det nog skulle vara bra.
SvaraRaderaDenne någon... skulle kanske svara ja om jag frågade. Och varför tycker jag då att just denne någon skulle vara mitt enda möjliga sällskap? Hmmmm....
Kanske kan jag förklara det så... att jag tror att denne person skulle vara den enda som jag frångick min inställning för. Inte så mycket för att jag tror vandringen blir bättre eller så... utan mest för att jag tror att jag skulle kunna få en del ut av det. På många sätt. Svårt att förklara... Vet inte om mitt svar gav dig nåt... *ler*
Oavsett, jag blir ensam på vandringen om jag ger mig iväg, så drar jag slutsatsen! Kram!