Lite så där tvångsbetingat

Idag ringde en vän till mig och berättar detta som utspelar sig i en butik:

Hon ska betala för sina varor och betalar med kort. Det är en manlig expedit.

Expediten: Här, varsågod, en liten autograf på den.
Hon: Jaha, ja... ok. Du kanske vill ha telefonnummer också?
Expediten: Ehhh... jaaa... kanske det...*ler lite*
Hon: Eller... alltså... kanske inte idag... jag bara skoja!!!

Hahahaha! Det var så roligt! För hon ringde och frågade om det var nåt fel på henne, att hon inte kan låta bli att ragga. Och det är alltså inte för att ragga som hon kläcker ur sen såna grejer, utan det bara kommer. Hon är i ett stadigt förhållande så hon söker inte alls nån. Och har inget behov av nån form av bekräftelse... det bara kommer. Tyckte det var kul! Stackars killen fick ett litet erbjudande och två två sekunder så togs det tillbaka...!

Sen berättade hon att hon hade pratat med nåra bekanta om skiljsmässor och separationer. Hennes bekanta hade sagt att det kan ju vara svårt att hitta nån ny så där när man är lite äldre. Hon sa då spontant:

- Jaha, nej det tror inte jag. Jag raggar ju mest hela tiden.

Hennes bekanta undrade lite så där vad hon menade...

- Jaaa... neeeej... alltså inte så. Men jag gör det utan att lixom fatta att jag gör det! Om X lämnar mig så kommer jag nog ha en ny kille på två dar.

Hahaha! Vi kom fram till att hon hade raggnings-tourettes :)