Ibland vänder det fort

Som ni vet hade jag planerat en ytterst trevlig parning mellan Lava och Putte. Lavas löp var förväntat i oktober nångång ungefär. I onsdags kväll fick jag meddelande av fodervärdarna att det verkade vara nåt på gång. Jag ringde dem på förmiddagen för att kolla läget. Och efter en liten stunds prat bestämde vi att dom skulle åka iväg och ta progesterontest. Kl 13 var dom och tog testet och 15.30 ringde Henrik. Veterinären hade sagt: Hon har 25,1 i progesteron, är i höglöp nu. Hon ska paras idag eller imorgon.

PANIK! det var bara att kasta sig i bilen och möta upp Henrik för att hämta Lava, bränna upp till Emma och Putte. Timmarna gick och det blev sent innan jag kom upp. På vägen upp så försökte Emma hitta en plats för mig att sova, jag ringde vandrarhem och kontakter uppe Sundsvall... Inget napp... Till slut fick jag idén att ringa Sofia som har Gibson! Hon kunde ordna sovplats, gulliga Sofia. Precis efter så ringde Emma och berättade att hennes mammas granne hade ett gästrum som jag fick sova i.

Tänk vad folk ställer upp! TACK Anna för din gästfrihet!

Iallafall så försökte vi tussa ihop Lava och Putte där direkt när jag kom. Lava var lite intresserad men inte så där överdrivet först. Sen kom dom igång lite och Putte försökte lite grann. Men klockan var sent och både hundar och mattar var trötta som sjutton. Så vi beslöt att sova ett par timmar och försöka igen på morgonen.

Vi bar upp alla mina grejer till gästrummet hos grannen och sen slocknade alla hundar tvärt. Jag var lite uppe i varv av hela apparaten så jag somnade väl kanske vid 2-snåret.

På morgonen så försökte vi på olika ställen, men Putte hade inget som helst intresse för Lava mer än att hon var en kul lekkompis. Ni vet inte uppvaktning utan bara leka för att leka. Lava var inte heller så intresserad, putade väl lite lite grann, men hade inte själv nåt driv att uppvakta Putte. Så vi beslöt och för att ta paus ett par timmar och försöka igen efter lunch.

Så jag tog hundarna med mig och åkte in till stan för att äta lite och så där. Sen bar det av hem till Emma så Putte kunde få lite konkurrens av Figo. Figo är normalt sett ganska intresserad och blir PÅ när han träffar löptikar. Men det märktes direkt att inte han heller tyckte att Lava luktade så gott. Då bestämde jag att vi skulle åka hem. Det roliga var över. Lavas löp var över.

På vägen hem så tänkte jag att jag ville prova med en hane med starkt driv, Putte är ganska mjuk och dessutom nybörjare så jag tänkte att en riktigt driven hane kanske skulle ge det sista av löpet en chans. Jag började jaga en hane som kunde ställa upp på kort varsel. Det är ju så att jag ville ha Putte, dte var ju han som var utvald. Men Lava har haft tysta löp så jag vill på nåt sätt ta reda på om hon överhuvudtaget släpper till. Givetvis ska det vara en hane som passar Lava oxå, det är ju inte bara en hane, vilken som helst, som skulle duga. Efter mycket sökande och ringande så fick jag tag på Sandra med Ozzi. Dom var hemma och kunde ta emot med så evinnerligt kort varsel.

Vi landade där vid niosnåret på kvällen och Ozzi var DEFINITIVT intresserad. Han gjorde ALLT för att få Lava att gilla honom. Men hon hade definitivt gått ur löp. Hon spottade och fräste som en spottkobra och lät honom förstå att han inte skulle göra sig besvär. Men det var hur som helst skönt att se att HON fick avgöra om hon ville eller inte. Med Putte visste jag inte om det var brist på driv hos honom (givetvis för att Lava säkerligen redan när vi kom upp på natten var på väg att gå ur löpet) som gjorde att det inte blev nån parning. Nu visste jag att Lava HADE gått ur löp, ingen tvekan.

Supertrist och ledsamt att vi missade detta löp. Det är svårt att få koll på Lavas löp då hon haft tysta löp. Och hade jag åkt till Ozzi redan på torsdagen så hade det säkerligen blivit parning. Men jag hade ju bestämt Putte och då är det ju så. Hade ju ingen tanke då på att ta en hane närmare...

Med facit i hand så kan det säkert vara bra att ha en "reserv" iallafall i tanken om det blir bråttom. Men men, nu är det som det är. Nya tag på nästa löp. Jag ska ta mig en funderare på hur jag lägger upp det den gången. Kanske måste jag ta en hane närmare eftersom Lavas löp är så svårbestämda. Det är klart att det svider eftersom jag verkligen tror på Putte och Lava. men blir det aldrig parning så spelar det ju ingen roll att man VILL det så gärna. Putte och Lava är ju båda två nybörjare och med alla omständigheter så får jag väl inse att det är för långt med transporten upp till Sundsvall om det blir så här bråttom.

Aja, det tåls att utvärderas.

Ozzi hur som helst tyckte jag väldigt mycket om. Husse och matte var väldigt trevliga människor och trots att jag kom så sent så var dom bara tillmötesgående och glada. Tack för gästfriheten! Och vilket hus dom bodde i... jisses! Trädgården var enorm... underbart ställe för en pinscher att röja järnet på!

Väl hemma igen hade klockan blivit kring tolv på natten innan hundarna var rastade och allt var uppburet till lägenheten. Jisses vad trött jag var! Både psykiskt och fysiskt påfrestande att vara på en sån där panikresa. Har känt av det även idag, men sov länge iallafall. Hundarna har även dom varit trötta och inte velat göra många knop alls. Så vi har haft soffhäng mest hela dagen.

En sväng tog vi hem till Jenny och städade ur bilen som jag har nu när Zingo är här. Det var ett litet tack för att jag hade den nu när jag skulle så panikartat iväg. Rastade Jennys hundar en sväng oxå för Jenny var inte hemma. Hon kom när jag höll på med bilen så vi fick chans att bubbla lite.

Nu har vi landat med våra rumpor igen i soffan och är väldigt slitna... men det är mysigt att sitta här och höra Blessins snusande och Zingos snarkande :)