Och på sätt och vis så är det väl så att det blir bra iallafall. Jag håller ju på och packar nu inför flytten. Det går bra! Jag är väldigt strikt med vad jag packar ner tycker jag. Framför mig nu på sängen finns en hög med gardiner och dukar som får kicken. Kommer inte använda dem, så det är lika bäst att ge bort det tänker jag.
Men jag hade ju fått tag på en som ville hyra ut sin lägenhet. Hon kontaktade mig via min annons på Blocket och erbjöd ett halvårskontrakt. Det funkade bra för mig för sen fanns möjlighet att ta över kontraktet. Lägenheten låg dessutom ett par minuters gångväg från där Erik bor, så det hade varit perfekt. Det var nästan klart, jag skulle bara få se lite bilder och så skulle vi skriva kontrakt.
Men så fick jag ett mail idag om att hennes bror skulle ta lägenheten istället. Jaha, tack då. Det kändes som om det var LITE för bra för att vara sant och så visade det sig att det var det oxå. TRIST! Men man kan ju förstå på sätt och vis oxå, jag skulle oxå ha satt min familj före. Men jag tänker lite att hon borde ha sagt att hennes bror kanske var intresserad, för jag frågade om nån var före mig på lägenheten. Det var det inte sa hon. Men men, inte hänga läpp.
Det hade ju bara varit SÅ bra.
Nu får jag ställa grejerna i ett förråd och kvarta hos världens bästa och snällaste Erik istället. Det är ju inte fy ska det heller. Han har sagt och lovat att han absolut inte har nåt emot det. Jag kan ändå känna lite att det inte var så det var tänkt och att han bara är snäll... men så vet jag att han skulle säga till om det inte passade. Vi är totalt öppna och ärliga på ett sånt där skönt sätt som man bara är med nån man verkligen klickar med. Ibland kan det vara lite svårt att öppna upp det man vill säga, men för varje gång han ler mot mig och säger: "Det var väl inte så farligt? Det är bara att fråga, det vet du." så vet jag att vi kommer komma långt.
Om han inte visar sig vara en massmördare som har en kylbox full med likdelar. Har dock letat efter en kylbox och ingen hittat så jag är tämligen säker på att det inte finns nån kylbox. Faktiskt.
Hur som helst ;) Det kommer lösa sig med boende, det kommer lösa sig med jobb. Det är bara LITE frustrerande att inte veta. Men om två veckor så får jag ju träffa Erik igen! Och då kommer allt detta kännas som bagateller. Helt säker på det. Saknar honom! Men det är bra att jag har en massa att göra på dagarna för dagarna går fort. Snart är den 27:e här!
Så rubriken till detta inlägg kanske skulle vara så här i stället:
Det KOMMER bli bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar