Idag var jag hos kuratorn. Sommaren var ju rätt jobbig och semestern blev inte riktigt som vi hade hoppats. Härligt att ha semester men det var väldigt mycket funderingar och tankar som kom upp till ytan oxå. Det var skönt att få lufta lite hos kuratorn kände jag.
Det där datumet jag fruktat så länge har ju passerat och på måndagen efter så kändes det ju rätt tungt men ändå som om vi var på väg att lämna mycket bakom oss. Att träffa henne idag kändes bra. Som om jag är på väg att knyta ihop säcken och komma ut på andra sidan. Jag glömmer aldrig och jag kommer alltid att undra vad det var för en liten figur som jag aldrig fick lära känna. Men det känns mer och mer som om sorgen går över i någon form av efter-stadie.
Den akuta delen har jag tagit mig igenom, nu ska man lära sig vara en ny Kattis med dom erfarenheter jag nu har. För det blir ju som ett nytt sätt att förhålla sig på sätt och vis. Jag önskar ju starkt att jag sluppit ha dessa erfarenheter, men nu när jag har dem så är det ju oundvikligt att de påverkar mig.
Så som en fortsättning på att komma vidare känns det väldigt skönt att komma iväg till Gotland och ge Ghibli och Blessin sin sista vila. Lite för att lämna allt det sorgliga bakom sig och försöka se framåt. Och jag ser framåt. Det kan låta lite som om jag fastnat i det som varit, men jag tycker att vi tagit oss en bra bit framåt igen. Det är jätteskönt att nu så smått känna av det som jag ändå jobbat för rätt länge nu. Att känna att det börjar bli ljusare igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar