Alltså... det är sjutton inte det lättaste!
Igår kväll när jag skulle på toa så tände jag i badrummet... ja, ni vet ju att jag är mörkrädd. Men så där på kvällen är det ju svart liksom. Inte ledljus ens från fönsterna. Så nu tände jag lampan. Satte mig och släppte på trycket...
SVART... Lampan bara slocknade! GAAAAHHHHH!
Och när man som tjej redan lixom släppt på, då går det inte och hejda. Och varför skulle jag hejda egentligen? För att treva mig fram till lampknappen och vippa den fram och tillbaka? Till vilken nytta?
Paniken kom krypande... gillar inte mörker ju! Men jag insåg att här krävs viljestyrka och en liten gnutta sunt förnuft. Om ingen var där när jag först satte mig och hade ljuset tänt.... BORDE det ju rimligtvis inte var anån fara heller nu. Ok, jag köpte det.
Men resten då? Hitta toapappret... torka och allt det?? UTAN att se?? Visst låter det fånigt? Men är man inte van så är det sjutton inte så enkelt kan jag lova! Blev faktiskt full i skratt av hela situationen. Fick ju göra hela grejjen i mörkret. Tappade rullen på golvet och fick treva länge innan jag hittade änden på rullen. Tog det jag behövde och lät rullen ligga.
Och att tvätta händerna var inte lätt! Hahaha! Jag pumpade på tvålen... inget i handen... pumpade igen... inget... två pump och då kände jag nåt i handen... på med vattnet och trevade efter att ta lite vatten. Jag hörde det ju! Men det var inte så lätt att sikta i mörkret. Ja, herregud... sen när jag var klar så skulle jag torka händerna... VART är handduken? Det löste sig... till slut och jag lyckades ta mig till dörren.
Då tändes lampan. "Klick" Varde ljus! Slängde en blick in i badrummet för att försäkra mig om att jag inte hade Jack the ripper i duschkabinen eller nån boaorm bakom tvättmaskinen. Nej då. Ingen fara... men halva toarullen låg utrullad på golvet och halva handfatet var kladdigt med tvål. Fint Kattis.
Och lampan då? Jaaa... inte vet jag. Det var väl spöket Laban som spelade mig ett spratt... (eller glimtändaren till lysröret som börjar säga upp sig...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar