2010, det som varit

Jaha, då ska vi se då. En årskrönika... det blir lite svårt denna gång känner jag men jag drar igång så får vi se hur det blir. Kör det lite som ett horoskop fast baklänges... eller nåt.

Generellt:
Överlag har det varit ett bra år! Skolan har tuffat på och jag har kämpat på med mitt. Jag fann mig ganska bra i det här med att plugga sen när jag väl kom in i det. Det enda var väl att jag hela tiden kände mig stressad och att jag låg efter. Men jag fick bara köra på och inte fundera så mycket. Med det så växte jag ju oxå så klart. Tänk att man lär sig så mycket om sig själv fortfarande!

Jobb/utbildning:
I mars åkte jag till Gotland på praktik, vilket var skitkul och givande.  Praktik på Länsstyrelsen hos deras informationsavdelning. I landshövdingens stab minsann. Jag lärde mig massor, fick njuta av Gotland och hade riktigt bra veckor! När vi kom tillbaka till skolan drog det igång projekt... DET var ingen kul historia. Gruppen var skitbra och vi jobbade bra ihop. Men det var tungt, väldigt tungt. Sommar-"lovet" var efterlängtat!

Under lovet jobbade jag hos Veronica och Ola på deras företag, det passade sig så himlans bra att dom var på semester just dom veckor jag var ledig så då tog jag över joysticken och körde företaget. Det var stundtals ganska mycket att göra och fixa, men vissa dagar kunde jag och hundarna gå ganska bra lunchpromenader. Det var ett jättebra sommarjobb och jag är jätteglad att vi kunde hjälpa varann!

Hösten drog igång ganska tidigt, eller iallafall höstterminen. Redan i början på Augusti var vi igång med projekten igen och skulle färdigställa... MYCKET tungt var det, men vi kom i mål och det ordnade sig. Precis ungefär samtidigt så drog nästa projekt igång, de skarpa egna projekten. Mitt projekt blev ny logo till Solgläntans Kattpensionat. Väl i mål med det så var jag jättenöjd!

När det väl var klart så var det dags för ny praktikperiod igen, jag hade fixat praktik på Trafikverket i Borlänge. Där börjar jag nu i januari, ska bli väldigt kul!

Ekonomi:
Vilken? Vad sa du att det hette? Nej fy fan! Det vet jag inget om... huvva! Med andra ord, den är KATASTROF. Men nu är det bara tre månader kvar på skolan så jag SKA klara ut det. Det MÅSTE ordna sig. Men slut på kontot kan man säga att det är. ALLA konton dessutom. Väldigt slut. Finito! Totally gone.

Hundarna, som blev hunden:
Året inleddes inget vidare. Ghibli var hängig och hade varit ett tag. I november upptäcktes att hans njurar inte riktigt funkade som dom skulle. Första två månaderna var fyllda av kissprov, blodprov och specialmat. Rönten och ultraljud... det visade sig han hade en stor tumör på ena njuren eller att den av någon anledning var infekterad eller inflammerad. Hans hjärta var dessutom påverkat så en sövning var ganska riskfylld. Nästa steg var biopsi och sen att öppna upp för att ta reda på VAD det var på njuren. Där drog jag gränsen. Han skulle inte bli frisk och han kanske inte skulle överleva en operation. Han hade redan då fått utstå en massa provtagningar och veterinärbesök så jag bestämde mig för att det var nog.

Den 18/3 somnade han in i min famn lugnt och stilla. Att släppa taget om sin allra bästa vän är oerhört smärtsamt och tungt... Hans urna har jag kvar och vet inte än vad jag ska göra med. Jag vet inte om det var bra eller dåligt att jag ganska precis efter Ghibli försvann åkte över till Gotland, men när jag kom hem tog sorgen tag i mig ganska ordenligt. Det var en tung tid att komma in i vardagen med bara en hund och inte ha honom hos mig.

Våren och sommaren var det mycket utställningar och Jenny drog med mig lite var stans. Det var trevligt och det gick superfint för hennes hundar. Jag fick äran att ställa Celma under säsongen och det gjorde nog sitt till att sommaren inte bara blev sorg. Den sista utställningen var på Åland och jag fick visa Celma till Finsk Champion, Cacib och Nordisk Champion! Härlig final för utställningsåret!

Under sommaren gick Ghiblis bror Macke bort och det var en mycket jobbig händelse. Det var Macke och Ghibli som var anledningen till att jag och Cathrine startade Rivendells. När hösten kom så beslutade vi att gå skilda vägar när det gällde just kenneln. Det var givetvis förknippat med många känslor och en stor del av dem var givetvis tomheten att inte ha detta ihop mer. Men vi båda var och är eniga om att det kommer bli en nytändning för oss båda och samarbetet fortskrider ju så klart!

Till hösten och vintern vart det mest skola så hunderiet fick bli långpromenader och mycket mys i sängen.

Kärlek:
Vad hettere? Jaaa... vad ska man säga om det? Jag har inte hittat drömmannen, det har jag inte. Klart att jag inte har letat så jättenoga heller. En kandidat vet ni ju att jag träffat... men ibland är långa avstånd ett litet problem. Jag har ju min skola att gå klart och sen vet jag inte vart jag tar vägen. En annan tid och ett annat tillfälle hade kanske gjort saken annorlunda...

Så jag får hålla hjärtat öppet och hoppas på att den där han med stort H dyker upp. Man ska aldrig sluta tro att det ordnar sig, förr eller senare. Rätt var det är så... Vips! Så står han där och vill inget hellre än att kladda på mig och göra mig lycklig :)