Alldeles för länge

Ja det är alldeles för länge sen som jag bloggade nu. Det har hänt massor under tiden och jag ska försöka få med allt lite lagom långrandigt.

Jag har sökt jobb väldigt fokuserat fram till för dryga veckan sen. Dte har varit struktur och koll på läget. Många samtal, mail och framför allt timmar har spenderats med att försöka hitta rätt plats för mig. Så smått började jag inse att innan sommaren är det nog kört att hitta jobb. Men jag gav inte upp! Jag fick en liten paus ett par dagar när vi åkte till Nice, det var en väldigt behövlig paus och gav mig ännu mer "jävlar-anamma" för att jag skulle lyckas!

Nice var en väldigt fin stad och vi hade många km i benen när vi kom hem. Jag gör ett eget inlägg om Nice sen tänkte jag.

Under tiden sen sist jag skrev har Lava kommit hem. Hon kunde tyvärr inte vara kvar hos Karin och Henrik, det var jättejobbigt för både dem och mig att Lava var tvungen att komma hem. För dem eftersom det är ju deras hund... deras lilla Lava som dom haft sen hon var 8 veckor. Och jobbigt för mig för att det kändes lite som om jag skulle tappa två fina vänner. Karin och Henrik är så otroligt goa och fina människor, så det kändes jättetrist att behöva skriva papper och sånt där.

MEN! Det som jag kom på och kände efteråt är att dom kommer finnas kvar som vänner i mitt liv ändå (om dom vill så klart!!) för jag gillar dem verkligen. Och även om Lava har varit den naturliga länken mellan oss så kommer den länken finnas ändå fast på ett annat sätt bara :)

Lava kom hem efter att vi kom hem från Nice, var hos oss en dryg vecka och åkte sen hem till en familj här i Jönköping på prov. Familjen var jättebra, men det kändes inte rätt för dem med Lava så hon kom hem igen. Jag hann med att göra MH på henne med fin-fint resultat och sen satte jag ut en annons på Blocket. Det kom ett par bra svar och en kvinna kändes som rätt ställe att prova på. VI var först och hälsade på hos dem, hon har en pinscherhane på 2,5 år så det var jättekul att hälsa på och se hur dom hade det.

Efter det så bestämdes det att Lava skulle prova på att bo hos Tiia och Swidi. Nu idag träffade vi dem och fick tillbaka Lava för två veckor. Tiia ska på kurs och det passade ju väldigt bra att dom först fick prova på varann lite och sen får Tiia nu lite utrymme att känna efter :) Så Lava är hemma igen på kolla i två veckor. Mysigt!

Om Lava sen ska tillbaka till Tiia och Swidi får vi ju se eftersom Tiia nu får lite betänketid. Om Tiia vill ha henne tillbaka så kommer Lava få det superduper-bra, det vet jag. Det syns att Tiia fastnat för henne och Lava och Swidi är så urgoa tillsammans. Men så är det ju alltid så att det finns mer än bara kemi att man trivs ihop. Det ska fungera i alla andra avseenden oxå med jobb och sånt. Så jag håller tummarna att Lava får komma tillbaka till Tiia och Swidi :)

I början på förra veckan, nu hoppar jag til nåt annat igen, så var jag på möte med ett företag som jag sökt jobb på. Det var så att jag redan i våras tog kontakt med dem spontant och bokade ett möte. Vi träffades då och kom bra överens. Men just då hade dom inget jobb åt mig. Sen tig dom kontakt med mig för tre veckor sen och hade en idé om ett jobb som dom ville diskutera med mig. Det var nog precis innan midsommar tror jag.

Deras idé var verkligen intressant så jag nappade och sa att jag var intresserad. Dom skulle återkomma med besked. Veckan gick  och jag blev mer och mer nervös... Så kom torsdagen innan midsommar och jag fick ett mail. VD:n ville träffa mig innan dom bestämde sig. Kul! Och lite pirrigt så klart. Så i måndags, förra veckan alltså, så var jag där och pratade med VD:n. Det var ett bra möte och jag kände att vi kom väldigt bra överens. Dom ville ringa mina referenser och så där. Jag skulle få besked senast fredag.

Jag som är såååå bra på att vänta på saker och ting ;) Eller inte! Jag gick ju på nålar hela veckan och stackars Erik fick nog stå ut med både det ena och andra...! Så kom fredagen och jag kände att jag bara MÅSTE ringa och höra om det var nåt mer dom undrade över eller nåt. Fick inte tag på dem och började så smått få lite hybris och bli elak med Erik. Stackarn!

Men så ringde telefonen... Det var Annica som ringde, tjejen jag pratat med första två mötena. Hon hade glädjande nyheter! Dom ville erbjuda mig jobbet! Shit pomfritt vad glad jag blev!!! Lönen var kanske inte riktigt som jag hoppats men med de arbetsuppgifterna och dom idéerna som jag fick presenterat för mig så är jag så himla taggad att börja. Tror för det första att det är precis rätt för mig och för det andra så känns företaget som en mycket bra plats att jobba på. Så vad sjutton, det ska bli så kul!

Jag börjar vecka 33, så det är ju till och med så att jag kan njuta lite av att ha ett jobb som väntar OCH att faktiskt ha lite välförtjänt semester. Jag känner en stor tillfredställelse att ha jobbat fram detta på egen hand. Jag har kontaktat dem och fått presentera mig, sen har dom fått en idé och sett mig som svaret på deras behov. Jag känner att det gjorde jag bra!

JAG HAR FÅTT JOBB! Efter lite tunga tankar och veckor där för ett tag sen så släppte det och blev så himla bra. Supernöjd Kattis!

Som en belöning för allt jobb jag lagt ner under senvintern och våren med att söka jobb fick jag beställa en glassmaskin jag trånat efter. Jag köpte en billig för ett tag sen som var SÅ dålig. Jag tyckte inte om den alls. Den åkte tillbaka till affären. Trånade efter en ganska dyr en... men kände att är man arbetslös kanske man inte får köpa såna dyra saker. Så det fick vänta tills jag fick ett jobb. Nu fick jag det i fredags! Så då beställde jag en glassmaskin! Hoppas den kommer snart för jag vill testa att göra glass!

Nu har jag en fin sommar framför mig, lite planer finns det utöver lata dagar. I slutet på juli ska jag och Erik till Warszawa och bo på lyxhotell. Ja, vi ska lyxa till det i ett par dagar :) Det var så billigt att bo på lyxhotell så vi slog till. Det är 5-stjärnigt med näst finaste rummet och det kostar inte mer än ett medelmåttigt hotell här i Sverige. Heja oss!

Sen är det ett par dagar planerade i Halmstad med Eriks kompisar. Stuga, sol och grilla blir det nog. Och en massa skoj så klart! Nån dag innan vi åker till Warszawa så ska vi på Gyllene tider här i Jönköping oxå. Ska bli kul! Det slår ju aldrig fel med lite Gyllene tider på sommaren :)

Jag kommer nog vara väldigt redo att sätta tänderna i en ny tjänst den 12:e augusti, det känns spännande och väldigt roligt! Fram tills dess ska jag njuta av sommaren och ha det riktigt bra.

Om svamp och ärtor

Åt precis lunch. Jag fick pannbiffar med sås, hela frästa champinjoner och sallad. Jag kommer på när jag äter att egentligen är svamp ganska otäckt i konsistensen. Den är lixom lite så där svampig och konstig. Jag har alltid gillat svamp. Alla sorters svamp. Jag är oxå ganska känslig för konsistenser. Så det är lite märkligt.

Minns en gång från lågstadiet när vi i klassen gick ut i skogen och plockade svamp. Vi var i skogarna kring Bögs gård (jo det heter så). Martin som var min bästis hade sin svampbok och kunde en massa om svamp som hans pappa lärt honom. Vi plockade en Icapåse var med alla möjliga svampar som var ätliga. Allt i en enda röra i påsen. Det var gula kantareller, trattisar, trumpetsvamp och en massa soppar. Även nåra ätliga riskor och fingersvampar. Jo men visst.

När mamma kom hem på eftermiddagen visade jag stolt upp mina fynd. Hon blev helt förskräckt! Hon sa: "Kattis jag kan inte vad alla dom här svamparna heter... jag vågar inte tillaga dem. Vi får kasta det."

Jag var helt förkrossad, men tog det ändå ganska bra tror jag efter att hon förklarat att om man ska plocka svamp så måste man VETA vad man plockar. Och gärna lägga dem i en korg så de ligger luftigt. I en plastpåse som hanterats av en 8-åring en hel dag i skogen så är de flesta svamparna i ganska dåligt skick... så ok, jag tog den förklaringen.

Men lite lustigt är det ändå, det där har jag haft i minnet VARJE gång jag gått i skogen och plockat svamp :) Jag lägger alltid olika sorters svamp i olika påsar eller delar iallafall upp dem i korgen så gott det går. Och jag plockar i princip bara gul kantarell, trattkantareller och trumpetsvamp. Ibland karljohan och andra soppar om dom är riktigt fina. Men jag hör min mammas röst: "Inte blanda i påsen, plocka bara det du VET är ätligt!" Satte sitt spår där när jag var 8 år :)

Men tillbaka till svampen i maten. Jag tänkte på att den där svampen egentligen är lite otäck. Runda och lite så där "svampiga" i konsistensen. Trots det gillar jag det! Mycket! Jättegott är det.

Men det är inte gröna ärtor. FY! Små kulor som ploppar så där otäckt i munnen. Huvva! Och ut kommer det nåt kletigt och slemmigt. *ryser* Alltså... smaken är det säkert inte nåt fel på, det är ytterst få smaker som jag inte gillar. Men ploppandet... det gör mig alldeles knäckt! Fy sjutton vad otäckt! Sen gillar jag ju majs. Men det ploppar ju oxå på sätt och vis. Är inte det märkligt!? Jag gillade inte vattenkastanjer förut. Det knastrade i munnen och jag rös och fick kväljningar... Så en dag så fick jag för mig att det var gott. Nu ÄLSKAR jag vattenkastanjer, jag petar gärna ut dem ur maten och sparar till sist :)

Andra saker som jag gillar är fisk. Av egentligen alla sorter utom strömming. Strömming är gott i smaken, verkligen! Men benen.... jag KAN inte med benen! Här om dagen gjorde jag lax i ugnen. Jag brukar gilla lax och det smakade gott. Tills jag fick ett ben i munnen. Då går det inte mer! Jag kan knappt äta klart! Hemskt! Nu står det en låda med lax i kylen som troligtvis inte kommer bli uppäten, för värmd fisk är inte så kul. Och värmd fisk med ben. Nej tack! Erik är inte så känslig så han kanske äter den ;)

Det är hur som helst lite märkligt att man har så mycket tok för sig. Kapris! Det gillar jag inte! Dom små jävlarna ploppar ju oxå i maten... och dom smakar inte helt kul heller. Men det är ploppandet jag inte klarar av. Oliver är inte så gott. Men jag kan inte låta bli att äta dem om jag får dem i en sallad eller så... som lite gott-äckligt lixom. Lika med sushi. Jag tyckte det var äckligt första gången jag smakade, men fick nån sån där hatkärlek till det. Nu älskar jag det.

Men ärtor. Det går inte. Och inte kapris. Och sån där färdig "Ärtor, majs paprika"... fy fasen! Otäckt! Ploppande, osötad majs och DESSUTOM bitter paprika. Baaaaaahhhhh!

Men om nån frågar mig om det finns nåt jag inte äter så svarar jag oftast "Jag äter allt!" så ler jag om ber till min lyckliga stjärna att det inte blir gröna ärtor till maten. Blir det sen gröna ärtor så vet jag att det inte finns lyckliga stjärnor. Än så länge har det aldrig hänt och jag lever på hoppet att min lyckliga stjärna skyddar mig mot livets onda: gröna ärtor.

Lite av

Idag har det inte varit en bra dag för Kattis alls. Det började med att jag inte kunde sova för jag satte igång och fundera. Sen i förmiddags så satte jag mig och sorterade mina jobbsökamail i min mailbox. Kollade av dem mot min lista och gjorde uppdateringar på vilka jag fått svar på och vilka jag ska ringa. Men jag har tappat lite modet, det känns just för dagen ganska hopplöst på jobbfronten. Jag vet ju att det så småningom lossnar och jag kommer få ett bra jobb. Men precis just nu känns det ganska hopplöst. Det ser ju verkligen inte lovande ut inför sommaren.

Efter min sortering och uppdatering i listan så kikade jag igenom platsbanken igen för miljonte gången. Lyckades hitta tre jobb som jag skickade ansökan på. En fick jag svar på med vändande post: "Tack för din ansökan! Vi måste tyvärr meddela att tjänsten tillsatts av en annan sökande." Jaha?! Men ta bort annonsen då. Dumma!

Mitt bland alla annonser hittade jag ett företag som sökte konstruktörer av olika sorter. Nån sån är inte jag. Men jag tänkte att vad sjutton, dom kanske behöver en sån som jag till nåt annat, bara det att dom inte vet om det. Så jag mailade dem mitt CV och sen ett lite trevligt mail. Efter ca 20 minuter ringde telefonen och det var en kille som hade läst mitt mail och mitt cv, han sa: "Med en sån presentation och ett sånt CV så borde företagen dra i dig!"

Det kändes ju väldigt bra! Så vi bokade ett möte till imorgon. Det visade sig att företaget var ett bemannings och rekryteringsföretag, han ville träffas och se om jag kunde vara nåt för nån av deras kunder.

Så arbetsdagen avslutades ju ganska bra iallafall :)

Alla på plats!

Nu är äntligen alla tre tavlor på plats! Jag bara älskar dem. Vet inte om ni minns de tre motiven som jag fick hjälp med att välja ut och göra i ordning? Det är Manuel Ek som tagit bilderna och fixat så dom har samma ton. Han hade två av motiven och jag ville ha tre... så han gav sig iväg och fotade en tredje bild. Det kallar jag kundservice :) Jag är såååå nöjd! Verkligen! Nu hänger dom där dom ska över sängen. Alla tre. Och det blev precis så bra som jag trodde att det skulle bli.

Vi har fixat lite i sovrummet idag, det har varit lite så där ofärdigt. Men idag blev det en sån där dag då vi tänkte: IDAG är dagen då vi fixar till lite i sovrummet!

Kolla in tavlorna:

Det är motiv på betong och asfalt.

Fina!

Jag tycker dom passar så himla bra ihop och är väldigt mycket jag. Erik var lite skeptisk till dem när han såg dem som montage i datorn först, men när jag fick hem första tavlan så gillade han den. När jag fick hem de sista två så tyckte han att dom var jättefina ihop och vill gärna ha dem på väggen. Good for me!

Tack Manuel för skitläckra bilder och för hjälpen med dem!

Agria

Jag hade Folksam på Ghibli i alla år, men på Blessin och de andra hundarna som jag haft/har så har det varit Agria. Jag hade innan jag skaffade Agria hört att det skulle vara så dyrt och om det hände nånting så var det nästan lögn i helvete att få ut nåt på försäkringen.

Nu med Blessins besök hos veterinären så blev det ju till slut en del utgifter och en massa papper. Jag skickade in som jag skulle och räknade med att få ett krav på komplettering av hennes kvitton mm. Likaså när försäkringen skulle avslutas och så där. Trodde att det skulle krävas en massa jobb och strul innan det blev klart.

Men jag ska säg att jag är mycket nöjd och tacksam för att det gått mycket smidigt allting! Jag har fått hur bra hjälp som helst av mitt ombud Lotta Björklund för det första. Hon hjälpte mig med vad jag behövde fixa för papper och vad veterinären skulle fylla i. Sen fick jag väldigt bra hjälp av Agrias chatfunktion när jag hade frågor om en blankett. Sen till slut när allt var inskickat så fick jag snabb handläggning och konkreta svar när jag ringde och hade lite frågor.

I alla avseenden har det fungerat mycket bra! I papperna som kom hem fanns allting mycket tydligt specificerat hur dom räknat och varför. Ur min synvinkel så har mitt ärende varit klockrent, verkligen! Jag är väldigt glad och tacksam över det, det är nog så jobbigt att behöva ta tag i allt sånt där ändå. Faktiskt så hade jag samma uppfattning om Folksam, dom var heller inge som helst problem att ha och göra med.

Så jag vill nog egentligen bara säga att Agria är kanske inte alltid förtjänt av sitt dåliga rykte, jag tycker att det fungerar mycket bra och är inte dyrare för mig alls än vad en liknande försäkring hos ett annat bolag skulle vara. Mycket nöjd hur som helst :)

1:a maj

Men hallå! Vart tog all tid vägen? Först var det januari och sen kom maj. Nästan på en gång. Vart tog månaderna där emellan vägen? Lite har man väl känt att dom svirrat förbi... men det gick så fort! Aja, snart går man ju i pension ändå :)

Idag skiner solen och jag sitter och laddar för att gå ut och gå. Man kan inte sitta inne bara när det är så fint väder. Präktigt... jag vet! Men det är så där när man kommer upp i åren ;) Då måste man anta lite såna där saker, nån måste ju föra dem vidare. Håller på att ladda mitt headset så ljudboken kan göra mig sällis iallafall.

Har börjat på en nu serie böcker, verkar ganska bra. Det är Jussi Adler-Olsen, en dansk författare, som skrivit boken och det är den första i serien. Känns ganska bra än så länge. Har kommit en bit in iallafall. Så nu är det väl bara på med gympadojorna och knalla iväg. Hejpa!

Viktigt meddelande!

Jag ska aldrig nånsin steka kött igen!

Slut på meddelandet.

Eller så här va. Jag lagar ju gärna mat. Tycker själv att jag kanske inte är så dålig på det heller. Det blir oftast ätligt mer än väl. Inte så ofta nån klagar så där. Men kött, det är jag inget vidare på. Alltså steka typ en bit kött i stekpannan. Nötkött. Fläsk fixar jag bra. Det blir oftast saftigt och gott. I den mån det blir det med fläsk. Och kyckling kan jag oxå steka. Men nötkött... naaaahhhh. Det blir inte bra. Inte så där mört och fint som det ska bli.

Men så i lördags så skulle vi äta lite gott kött och dricka rödvin. Jag köpte rostasfilé, det som på restaurang heter "tournedos". Oxfilén var snordyr så det blev ingen sån. Jag hade lite ångest över att jag skulle hem och förstöra den. Men så kom jag på att jag sett på Sveriges mästerkock för nåra veckor sen och dom skulle steka kött (eller om det var Masterchef, jag minns inte). Dom skulle steka en blodig, en medium och en genomstekt.

Dom stekte bara yta på köttet i pannan, sen satte dom in dem i ugnen. Stektermometer hade dom och kollade dem med sen. Jag har ju en sån! En stektermometer!

Men med min sedvanliga köttpanik så gav jag Erik ansvaret för köttet. Han stekte väldigt fin yta på bitarna och så tjoffade han in stektermometern i den tjockaste biten. In i ugnen och så tog vi ut dem efter typ 7-8 minuter när de hade bra innertemperatur. Filén fick vila lite och sen mumsade vi.

SATAN i gatan vad mört och fint! Lite café de parissås till det och grönsaker... GOSH! Så nu är Erik utnämnd till köttchef i vårt kök. Aldrig att jag steker kött igen, för jag kan inte laga dem så där. Så grymt gott!

Så min Erik kan inte bara sjunga i duschen, han kan steka kött oxå! ;) 

Tillsammans

Idag hämtade jag Blessins urna. Fy fasen vad tungt! Att det kan göra så ont ända in i själen... Min finaste pinscherflicka! Det är jättejobbigt att hantera sorgen efter henne. Det är så mycket som kommer på en gång. Hon var den jag hade kvar. Hon fanns där alltid och lite till. Nu är hon borta.

Men det finns en liten tröst i att mina älskade pinschersnuttar nu är tillsammans i himlen. Dom har varandra tills jag kommer. För jag vet att jag kommer träffa dem igen när jag flexar ut. Skönt att veta att deras änglaliv fortsätter där uppe i luddet. Allt godis dom kan äta och bara gröna gräsmattor att ligga och sola på. Ghibli drar nog ett par repor i skogen och Blessin letar daggmask :)

I sommar åker jag och Erik till Gotland och tar deras aska med oss. Dom ska få sin sista vila i havet vid Högklint. Det tog ett tag innan jag landade i det, men det känns helt rätt att ha dem där. Havet kan jag ju besöka vart som helst, Gotland kommer alltid vara en plats som jag återkommer till och jag tror att dom kommer trivas där. Men huvva så svårt att släppa taget om dem där och då. Det känns ändå som att det är ett bra ställe och en sak som kan göra sorgen lite lättare. För det här är nåt som satt djupa spår, dom fattas mig SÅ starkt. Kan man nånsin älska en hund på samma sätt igen?

Kanske kommer det en ny hund in i mitt liv, så småningom kanske... Men just nu känns det som att jag aldrig igen kommer skaffa hund och utsätta mig för det här.

Ghibli och Blessin, ni är mina hjärtegryn. Vi ses hos morfar uppe i luddet sen!

Ni finns i mitt hjärta mina älsklingar, saknar er båda...

Vårtecken :)

Idag var jag i förrådet och hämtade mina vår och sommarjacker. Det gillas! Tror inte jag kommer kunna använda dem än på nåra veckor, men skit samma. Det SKA bli vår nu.

Nästa vecka har jag ett jobbmöte bokat igen. Känns najs. För att fördriva tiden spånar jag på en ny hemsida. Vill ha den i Wordpress, så jag kikar lite på mallar för att få inspiration. Känns som en uppdate vore bra. Det är en del som behöver göras om. Nu när jag har en sån däringa duktig Erik som kan en massa programmering så kan jag ju lära mig massor.

Har dessutom köpt en domän till kennelsidan med. Så nu kan jag separera kenneln och portfolion bättre. Blir kanon! När jag väl kommer till skott :)

Ny vecka

Tisdag och ny vecka. Idag fick jag lov att ta tag i lite praktiska saker som legat med ett sånt där "måste" över sig. Nu är det gjort. Jobbigt men nödvändigt. Den ena grejen var att fylla i Blessins livskadeanmälan. Känns bra att ha gjort det men det är så klart jobbigt att ta tag i allt det som gäller henne. Jag saknar henne så det gör ont.

En fri och glad pinscherflicka, finaste :)

Jag börjar så smått känna mig lite frustrerad på det här med jobb. Det borde inte vara så svårt! Men det är svårt att få komma och visa upp sig och det är svårt att få besked. Men jag ger inte upp. Idag sökte jag två jobb till som fanns på platsbanken. Där känner jag att man måste stå ut ganska mycket för att synas, men det hoppas jag att jag kan göra vid rätt tillfälle. Det finns nåra ställen till som jag spontanansöka till under veckan. Sen måste jag ringa runt och kolla de jag har dialog med. Skulle vara skönt om det ordnade sig. Typ snart.

Om nån har tips eller kontakter här i faggorna så säg gärna till :)