Published with Blogger-droid v1.6.8
söndag 9 oktober 2011
lördag 8 oktober 2011
Ring ring
Telefonen ringer.
"Ja, Kattis..." Jag säger så när jag svarar :)
"Heeeej... det är jag" Jenny ringer från övervåningen.
Jag: Hahaha... hej! Vad har du på hjärtat?
Jenny: Jag vill byta gardiner.
Jag: Jaha...ok. Är du inte nöjd med dom du har?
Jenny: Jo, men nu köpte jag ju gröna kuddar, så jag vill ha gröna gardiner.
Jag: Ok, jo det förstås.
Jenny: Men då måste jag byta matta oxå. Det blir så dyrt!
Jag: Sant. Men kan du inte komma ner så pratar vi?
Jenny: Näää... jag ligger i sängen.
Jag: Ok, ja då går det ju inte förstås... *fniss*
Jenny: Jag har en massa hundar på mig oxå. Vi myser.
Jag: Haha... ok.
Jenny: Det är ju lättare att ringa.
Jag: Ja, så är det ju.
Jenny: Jag vill ha nya gardiner till vardagsrummet oxå.
Jag: Hahaha... jo.
Jenny: Nu ska jag ringa min bror.
Jag: Jaaa... jag måste snyta mig.
Jenny: Ok, då ses vi sen då?
Jag: Ja, vi gör nog det. Vi kan ses i köket till lunch.
Jenny: Det blir bra!
Jag: JHej så länge då.
Jenny: Hej hej!
Ridå.
Vi borde ha såna där walkie talkie :)
"Ja, Kattis..." Jag säger så när jag svarar :)
"Heeeej... det är jag" Jenny ringer från övervåningen.
Jag: Hahaha... hej! Vad har du på hjärtat?
Jenny: Jag vill byta gardiner.
Jag: Jaha...ok. Är du inte nöjd med dom du har?
Jenny: Jo, men nu köpte jag ju gröna kuddar, så jag vill ha gröna gardiner.
Jag: Ok, jo det förstås.
Jenny: Men då måste jag byta matta oxå. Det blir så dyrt!
Jag: Sant. Men kan du inte komma ner så pratar vi?
Jenny: Näää... jag ligger i sängen.
Jag: Ok, ja då går det ju inte förstås... *fniss*
Jenny: Jag har en massa hundar på mig oxå. Vi myser.
Jag: Haha... ok.
Jenny: Det är ju lättare att ringa.
Jag: Ja, så är det ju.
Jenny: Jag vill ha nya gardiner till vardagsrummet oxå.
Jag: Hahaha... jo.
Jenny: Nu ska jag ringa min bror.
Jag: Jaaa... jag måste snyta mig.
Jenny: Ok, då ses vi sen då?
Jag: Ja, vi gör nog det. Vi kan ses i köket till lunch.
Jenny: Det blir bra!
Jag: JHej så länge då.
Jenny: Hej hej!
Ridå.
Vi borde ha såna där walkie talkie :)
fredag 7 oktober 2011
Underdog
Published with Blogger-droid v1.6.8
torsdag 6 oktober 2011
Glass i örat?
Ajajaj... stackars lilla mig! Ont i örat ju... Som fan, rent ut sagt! Trumhinnan har inte spruckit än men det känns som om den är på god väg. Ibland tycker jag att det är skönt när den går sönder. Då släpper trycket iallafall. Du lixom bultar det i hela huvudet.
Inte så kaxig kan man säga. Inte alls faktiskt. Hundarna tycker att jag suger. Lite iallafall. Men lite tycker dom att jag är bra. Sitter och klappar mest hela dagen. Har kollat film idag. Inte mycket mer än så. Blir sjukt trött av de korta prommisarna med dem, dimper ner i soffan efteråt och bara stirrar på datorn.
Jag glömde ketchup! Fasen oxå... kom på det nu. Skit!
Inte så kaxig kan man säga. Inte alls faktiskt. Hundarna tycker att jag suger. Lite iallafall. Men lite tycker dom att jag är bra. Sitter och klappar mest hela dagen. Har kollat film idag. Inte mycket mer än så. Blir sjukt trött av de korta prommisarna med dem, dimper ner i soffan efteråt och bara stirrar på datorn.
Jag glömde ketchup! Fasen oxå... kom på det nu. Skit!
All set
Så vart jag sjuk då...SURT! Jag stannade hemma efter lunch igår, vart alldeles kallsvettig och yr när jag gick lunchprommis med hundarna. Insåg att jag borde vila. Så jag klämde i mig två alvedon och tog tempen. 38,8. Kändes som om jag verkligen skulle tuppa av. Så det vart film, vatten och nässpray igår eftermiddag.
Sen inatt så fick jag ännu mer ont i ena örat och då fick det bli sjukanmälan idag. Jag kollade FASS och sökte på öroninflammation och bihåleinflammation. Båda två behandlades med Kåvepenin, vilket jag väldigt lägligt hade i min medicinlåda :) Klämde i mig det. Det stod på förpackningen vilken dosering jag skulle ha, för jag fick det för bihåleinflammation förut. Den gången hade jag en öppnad förpackning hemma, insåg jag när jag kom hem, så jag tog den till att börja med. Så nu hade jag nästan hela denna kvar. Och datumet har inte gått ut.
Eftersom jag kan avgöra att jag inte är döende på nåt sätt så är jag min egen doktor denna gång. Säkert tycker nåra av er att det är helt fel... men just Kåvepenin är ju det man får om man går till läkaren oxå... så jag sparar den pengen och käkar det jag har istället :)
Jag åkte till Ica Maxi och köpte nässpray och Pamol (typ alvedon fast billigare), dessutom provianterade jag lite så jag klarar mig över helgen. Mamma påminde mig om att jag skulle köpa lite bassilusker för magen, jag brukar ju som ett brev på posten få problem med magen när jag käkar penicillin. Jag har en tendens att inte äta alls när jag är sjuk. För ingenting smakar nåt. Ingenting. Så det måste vara saker som jag vet att jag tycker om :)
Det blev:
Väl hemma från affärn var jag mer eller mindre helt färdig. Nu sitter jag lutad i soffan med datorn i knät, en vattenflaska på bordet tillsammans med en massa näsdukar... Ska nog slå på en film tror jag.
Sen inatt så fick jag ännu mer ont i ena örat och då fick det bli sjukanmälan idag. Jag kollade FASS och sökte på öroninflammation och bihåleinflammation. Båda två behandlades med Kåvepenin, vilket jag väldigt lägligt hade i min medicinlåda :) Klämde i mig det. Det stod på förpackningen vilken dosering jag skulle ha, för jag fick det för bihåleinflammation förut. Den gången hade jag en öppnad förpackning hemma, insåg jag när jag kom hem, så jag tog den till att börja med. Så nu hade jag nästan hela denna kvar. Och datumet har inte gått ut.
Eftersom jag kan avgöra att jag inte är döende på nåt sätt så är jag min egen doktor denna gång. Säkert tycker nåra av er att det är helt fel... men just Kåvepenin är ju det man får om man går till läkaren oxå... så jag sparar den pengen och käkar det jag har istället :)
Jag åkte till Ica Maxi och köpte nässpray och Pamol (typ alvedon fast billigare), dessutom provianterade jag lite så jag klarar mig över helgen. Mamma påminde mig om att jag skulle köpa lite bassilusker för magen, jag brukar ju som ett brev på posten få problem med magen när jag käkar penicillin. Jag har en tendens att inte äta alls när jag är sjuk. För ingenting smakar nåt. Ingenting. Så det måste vara saker som jag vet att jag tycker om :)
 |
| Smått och gott :) |
- Skorpor, lättätet och snällt för magen.
- Näsdukar till lilla princessnäsan.
- Coctailtomater, lättätet och gott.
- Cantadou pepparrot att ha på makaroner, väääldigt lätt ätet och smidigt när det ska gå fort.
- Chivapchichi, kryddiga järpar. Lätt att ta en eller två och gnaga på.
- Prinskorv. Gott även kall och man kan äta direkt ur paketet.
- Halstabletter
- Två paket Pamol och en nässpray.
- Glass till ajaj-halsen. Ett måste oavsett ålder på sjuklingen!
- ProViva Nyponsoppa, den enda jag gillar nu för tiden. Bra för magen.
- Verum Hälsofil, smultron/jordgubb. En massa bassilusker.
- Verum Hälsoyoghurt, vanilj. Mer bassilusker.
- HOPPSAN! En påse Polly Rocks oxå! Hur hamnade den där????
Väl hemma från affärn var jag mer eller mindre helt färdig. Nu sitter jag lutad i soffan med datorn i knät, en vattenflaska på bordet tillsammans med en massa näsdukar... Ska nog slå på en film tror jag.
onsdag 5 oktober 2011
Det känns inte bra och så känns det bra.
Inatt har jag vaknat av frossa och fått ta alvedon. Men konstigt nog så hade jag ingen feber när jag gick upp. Bihålorna spränger och snoret rinner. Ena örat värker. Men ingen feber. Det är ju faktiskt bra. Och skönt. Jag gick upp som vanligt och gjorde mig iordning för dagen. Hundprommis och frulle och allt. Påklädd och klar var klockan bara 07.15. Det var bra.
På väg till jobbet kände jag att det var så där med idén om att jobba idag. Jag har tagit alvedon, men känner mig lagom trasig faktiskt. Vet inte hur det går med dagen. Känns tveksamt. Men jag kämpar på! Just eftersom jag inte hade nån feber så kände jag att jag har ju inte så betungade jobb. Att sitta vid min arbetsplats är inte så mycket tyngre än att sitta hemma i soffan.
Det är ju smittorisken då, men jag nyser inte och jag hostar inte. Sen är det dåligt med hångel på jobbet så ingen riskerar ju att smittas av mina kroppsvätskor heller. Känns safe ;)
Igår kväll gjorde jag inte många knop. Satt mest... tvättade en tvätt. Var lite av kan man säga. Somnade som en stock vid strax efter 21.30. Vaknade ett par gånger och frös. Vill inte vara sjuk! Känns inte alls lägligt nu! Men jag antar att det är som det är. Hoppas jag står ut till helgen så kan jag vila mig genom den. Hade tänkt en sväng i svampskogen, men det få jag nog lägga ner. Bara vila och ta det piano. Klämma nån film och läsa.
Började lite på "Live to win" av Andreas Carlsson igår. Den verkar bra. Gillar hans sätt att skriva. Det är ganska skumt att läsa om hans uppväxt... han är ju storebror till en gammal klasskamrat som jag hade i högstadiet. Hon omnämns i boken och skolorna dom går i är ju de skolor som fanns i min hemkommun. Det är så overkligt hela grejen. Då, när vi gick i skolan tillsammans hade jag ingen aning om att hon ens hade en bror. Den här tjejen var jättego och jag anade aldrig då vad hon gick igenom. Vi var inte nära vänner, men jag gillade henne och hon var en god människa. Minns bara henne som bra, lugn och trevlig. Väldigt glad och positiv!
Nu när jag läser om deras uppväxt, eller egentligen mer hennes bror då, så slås jag av vilken fasad hon måste ha haft. Att det fanns så mycket under ytan som måste ha gjort ont. Idag har hon två söta döttrar och verkar leva ett bra liv av vad man kan se på FB (det är ju sällan hela sanningen, men jag får iallafall känslan av att hon har det bra). Och brorsan med. Dom har kämpat för att komma dit dom är idag... det kan jag ju förstå. Det gör mig glad! Inte att dom har fått kämpa, utan att dom lyckats så klart. Jag hann inte läsa så mycket innan jag var så trött att jag bara vill sova, men det jag hann med var intressant och givande läsning.
I förordet står det att han vill inspirera läsaren att kämpa för sina drömmar. Jag tror boken kommer göra just det. Jag känner det redan nu. Han skriver lite om att han uppfattats som arrogant ibland. Att han inte bryr sig om andra. Och visst, det kan jag tänka oxå ibland. Lite av det man sett på tv kan ibland vinklats så han verkar lite arrogant och okänslig. MEN jag som följde Idol slaviskt när han satt med i juryn och har sett varenda klipp på Youtube med dem, har ju även sett det klipp där det är mer avslappnat och mindre prestige. Han är inte alls arrogant, han har en stor personlighet och värme. Tycker jag iallafall. Han verkar faktiskt ganska mjuk gentemot dom han tycker om.
Iallafall så gillade jag inledningen i boken skarpt. Så jag ska läsa vidare idag efter jobbet.
För övrigt så kan jag inte fatta att TV4 kämpade livet ur sig för att han kvar Andreas i juryn... de nya förmågorna gör inget för programmet kan jag tycka. Laila och Anders är ju kvar... men jag ids inte titta alls. Har sett ett halvt avsnitt. Känns som om det tappat stinget. Magin hos juryn är borta. Så jag kollar inte längre. Om det är Andreas som saknas eller om det är jag som blivit lite för gammal för att kolla... det kan kanske vara lite både och kan jag tänka. Sen vet jag ju förstås inte om det är så att Andreas faktiskt inte ville längre, kan ju vara så med. Och det finns väl andra utmaningar som han vill ge sig in i.
"Live to win". Ja, lev för att vinna. Hör ni det?
På väg till jobbet kände jag att det var så där med idén om att jobba idag. Jag har tagit alvedon, men känner mig lagom trasig faktiskt. Vet inte hur det går med dagen. Känns tveksamt. Men jag kämpar på! Just eftersom jag inte hade nån feber så kände jag att jag har ju inte så betungade jobb. Att sitta vid min arbetsplats är inte så mycket tyngre än att sitta hemma i soffan.
Det är ju smittorisken då, men jag nyser inte och jag hostar inte. Sen är det dåligt med hångel på jobbet så ingen riskerar ju att smittas av mina kroppsvätskor heller. Känns safe ;)
Igår kväll gjorde jag inte många knop. Satt mest... tvättade en tvätt. Var lite av kan man säga. Somnade som en stock vid strax efter 21.30. Vaknade ett par gånger och frös. Vill inte vara sjuk! Känns inte alls lägligt nu! Men jag antar att det är som det är. Hoppas jag står ut till helgen så kan jag vila mig genom den. Hade tänkt en sväng i svampskogen, men det få jag nog lägga ner. Bara vila och ta det piano. Klämma nån film och läsa.
Började lite på "Live to win" av Andreas Carlsson igår. Den verkar bra. Gillar hans sätt att skriva. Det är ganska skumt att läsa om hans uppväxt... han är ju storebror till en gammal klasskamrat som jag hade i högstadiet. Hon omnämns i boken och skolorna dom går i är ju de skolor som fanns i min hemkommun. Det är så overkligt hela grejen. Då, när vi gick i skolan tillsammans hade jag ingen aning om att hon ens hade en bror. Den här tjejen var jättego och jag anade aldrig då vad hon gick igenom. Vi var inte nära vänner, men jag gillade henne och hon var en god människa. Minns bara henne som bra, lugn och trevlig. Väldigt glad och positiv!
Nu när jag läser om deras uppväxt, eller egentligen mer hennes bror då, så slås jag av vilken fasad hon måste ha haft. Att det fanns så mycket under ytan som måste ha gjort ont. Idag har hon två söta döttrar och verkar leva ett bra liv av vad man kan se på FB (det är ju sällan hela sanningen, men jag får iallafall känslan av att hon har det bra). Och brorsan med. Dom har kämpat för att komma dit dom är idag... det kan jag ju förstå. Det gör mig glad! Inte att dom har fått kämpa, utan att dom lyckats så klart. Jag hann inte läsa så mycket innan jag var så trött att jag bara vill sova, men det jag hann med var intressant och givande läsning.
I förordet står det att han vill inspirera läsaren att kämpa för sina drömmar. Jag tror boken kommer göra just det. Jag känner det redan nu. Han skriver lite om att han uppfattats som arrogant ibland. Att han inte bryr sig om andra. Och visst, det kan jag tänka oxå ibland. Lite av det man sett på tv kan ibland vinklats så han verkar lite arrogant och okänslig. MEN jag som följde Idol slaviskt när han satt med i juryn och har sett varenda klipp på Youtube med dem, har ju även sett det klipp där det är mer avslappnat och mindre prestige. Han är inte alls arrogant, han har en stor personlighet och värme. Tycker jag iallafall. Han verkar faktiskt ganska mjuk gentemot dom han tycker om.
Iallafall så gillade jag inledningen i boken skarpt. Så jag ska läsa vidare idag efter jobbet.
För övrigt så kan jag inte fatta att TV4 kämpade livet ur sig för att han kvar Andreas i juryn... de nya förmågorna gör inget för programmet kan jag tycka. Laila och Anders är ju kvar... men jag ids inte titta alls. Har sett ett halvt avsnitt. Känns som om det tappat stinget. Magin hos juryn är borta. Så jag kollar inte längre. Om det är Andreas som saknas eller om det är jag som blivit lite för gammal för att kolla... det kan kanske vara lite både och kan jag tänka. Sen vet jag ju förstås inte om det är så att Andreas faktiskt inte ville längre, kan ju vara så med. Och det finns väl andra utmaningar som han vill ge sig in i.
"Live to win". Ja, lev för att vinna. Hör ni det?
tisdag 4 oktober 2011
Om mig
Vi pratade ålder idag på fikat... Eller förresten, jag kan börja med en annan sak. Vi pratade om arbetstid igår. Eller rättare sagt vad man gör på fritiden. Och vi pratade TV. Att man sitter ofta och kollar tv på kvällarna och sen gnäller man om att man aldrig hinner nåt. Men titta på tv, det hinner man.
Då sa jag lite så där att när man är ensam så gör man ju allt annat själv oxå... handlar, tvättar, städar, lagar mat. Och sånt. Men då höll inte alla med, dom menade att om man är ensam så är det inte lika betungande heller. Men göra det måste man ju! Matkassen är ju inte lika tung och det är inte lika mycket köttfärs i stekpannan heller. Men handla och laga mat är samma tidsåtgång, i princip. Och man kan aldrig ringa nån och säga: Jag orkar inte handla idag, kan du göra det? Det finns ingen att dela sysslor med, nånsin. Så visst fan går det åt lika mycket tid åt det som om man är två. Om inte mer tid.
Sen tvätten, där är det givetvis så att det kanske går lite fortare att tvätta bara en persons kläder än två. MEN egentligen, så är det inte så stor skillnad. För jag tvättar inte alla kläder i samma omgång. Det är ju lixom en mörk, en vit, en med röd/rosa grejer (och andra med rött/rosa förenliga färger) och sen en med blå/gröna (och andra med blå/gröna förenliga färger) kläder. Så fyra tvättar minst blir det. Och sen kanske en med lakan och handdukar. Och mina tvättar är sällan fulla... så det går nog att klämma in en persons kläder i dem med.
Jaja... för att komma tillbaka till det här med tiden man spenderar vid tv:n. Just det där att man hamnar där ganska lätt... och följer en massa serier och så där. Nu minns jag inte riktigt hur det blev i slutändan... men jag fick höra: "Du som inte har nåt liv, du kanske har tid att se på tv."
Vaddå inte har nåt liv?? Jag har väl ett ruskigt bra liv! Jag tog inte illa upp, för vi satt och skojade och det var absolut inte illa menat. Vi hade kul!
Men jag tänkte på det när jag kom hem... vilken typ av liv har jag? Och vilken typ av liv vill jag ha?
Jag har nog ett liv jag trivs väldigt bra med! Så klart är det upp och ner vissa dagar, men så är det ju alltid. Men i stora drag, jag är nöjd med livet! Det finns saker jag skulle vilja ha, göra och åstadkomma. Men så är det väl för alla? Om man inte hade mål, vad skulle man då sträva efter?
Sen idag så, då pratade vi ålder. Och man kan nog uppfatta det som att jag har åldersnoja. Ibland skriver jag om min ålder och pratar om den som om jag hade noja över den. Men det har jag inte. Jag är inte på väg att vissna och jag är ingen larv ;) Haha! Jo kanske. Men jag nojjar inte över det! Det viktiga är väl inte siffran utan hur man lever sitt liv?
När jag var 27 krisade jag. Jag tyckte det var fruktansvärt att bryta upp från min dåvarande sambo och starta om på nytt. Det var döden att bli ensam igen och få leta reda på nån ny att börja OM med dejtandet... sen flytta ihop... vardag ... ja ni vet. Allt det där!
Men idag, jag vet inte om man måste vara så nojjig? Jag kan ju inet göra nåt åt att jag är 35 år och singel utan barn. Det är ju som det är. Jag försöker tänka på att ägna min energi åt det jag faktiskt KAN förändra. Jag menar, att älta det som varit finns ju ingen mening med. Ingen som helst. Men att planera för framtiden finns det en poäng med. Sen om det inte blir som man planerar... det är inte lika viktigt. Men planerna måste man ju ha.
Och jag är nöjd med min plan för framtiden.
Och jag är stark i min tro på att jag fixar det. Jag måste ju tro på min själv, vem ska annars göra det? Om inte jag tror på min plan, då lär inte den jag försöker övertyga tro heller.
Dåliga dagar har vi alla. Men man får bara försöka ta dem för vad de är och höja huvudet. Sikta framåt och fokusera på det bra. För det finns bra saker. Alltid. Vi får aldrig glömma det. Hur tungt det än är, så kommer det en dag då det känns bättre och blir lättare.
Så, jag tror jag ska lägga mer av min tid på saker som jagtycker om att göra. Och är det att följa en tv-serie så gör jag det. Och är det att gå långa promenader med Blessin så gör jag det. Ingen ska få sätta en standard för vad jag ska lägga min tid på.
Ni vet den där mallen som jag pratat om förut? Den som inte verkar vara skapt för mig? Den skiter jag i! Jag har min egen mall för hur jag vill ha det. Så länge jag inte förstör för nån annan så vill jag leva mitt eget liv och vara den jag är. För jag är bra på att vara just jag. KRAM!
Då sa jag lite så där att när man är ensam så gör man ju allt annat själv oxå... handlar, tvättar, städar, lagar mat. Och sånt. Men då höll inte alla med, dom menade att om man är ensam så är det inte lika betungande heller. Men göra det måste man ju! Matkassen är ju inte lika tung och det är inte lika mycket köttfärs i stekpannan heller. Men handla och laga mat är samma tidsåtgång, i princip. Och man kan aldrig ringa nån och säga: Jag orkar inte handla idag, kan du göra det? Det finns ingen att dela sysslor med, nånsin. Så visst fan går det åt lika mycket tid åt det som om man är två. Om inte mer tid.
Sen tvätten, där är det givetvis så att det kanske går lite fortare att tvätta bara en persons kläder än två. MEN egentligen, så är det inte så stor skillnad. För jag tvättar inte alla kläder i samma omgång. Det är ju lixom en mörk, en vit, en med röd/rosa grejer (och andra med rött/rosa förenliga färger) och sen en med blå/gröna (och andra med blå/gröna förenliga färger) kläder. Så fyra tvättar minst blir det. Och sen kanske en med lakan och handdukar. Och mina tvättar är sällan fulla... så det går nog att klämma in en persons kläder i dem med.
Jaja... för att komma tillbaka till det här med tiden man spenderar vid tv:n. Just det där att man hamnar där ganska lätt... och följer en massa serier och så där. Nu minns jag inte riktigt hur det blev i slutändan... men jag fick höra: "Du som inte har nåt liv, du kanske har tid att se på tv."
Vaddå inte har nåt liv?? Jag har väl ett ruskigt bra liv! Jag tog inte illa upp, för vi satt och skojade och det var absolut inte illa menat. Vi hade kul!
Men jag tänkte på det när jag kom hem... vilken typ av liv har jag? Och vilken typ av liv vill jag ha?
Jag har nog ett liv jag trivs väldigt bra med! Så klart är det upp och ner vissa dagar, men så är det ju alltid. Men i stora drag, jag är nöjd med livet! Det finns saker jag skulle vilja ha, göra och åstadkomma. Men så är det väl för alla? Om man inte hade mål, vad skulle man då sträva efter?
Sen idag så, då pratade vi ålder. Och man kan nog uppfatta det som att jag har åldersnoja. Ibland skriver jag om min ålder och pratar om den som om jag hade noja över den. Men det har jag inte. Jag är inte på väg att vissna och jag är ingen larv ;) Haha! Jo kanske. Men jag nojjar inte över det! Det viktiga är väl inte siffran utan hur man lever sitt liv?
När jag var 27 krisade jag. Jag tyckte det var fruktansvärt att bryta upp från min dåvarande sambo och starta om på nytt. Det var döden att bli ensam igen och få leta reda på nån ny att börja OM med dejtandet... sen flytta ihop... vardag ... ja ni vet. Allt det där!
Men idag, jag vet inte om man måste vara så nojjig? Jag kan ju inet göra nåt åt att jag är 35 år och singel utan barn. Det är ju som det är. Jag försöker tänka på att ägna min energi åt det jag faktiskt KAN förändra. Jag menar, att älta det som varit finns ju ingen mening med. Ingen som helst. Men att planera för framtiden finns det en poäng med. Sen om det inte blir som man planerar... det är inte lika viktigt. Men planerna måste man ju ha.
Och jag är nöjd med min plan för framtiden.
Och jag är stark i min tro på att jag fixar det. Jag måste ju tro på min själv, vem ska annars göra det? Om inte jag tror på min plan, då lär inte den jag försöker övertyga tro heller.
Dåliga dagar har vi alla. Men man får bara försöka ta dem för vad de är och höja huvudet. Sikta framåt och fokusera på det bra. För det finns bra saker. Alltid. Vi får aldrig glömma det. Hur tungt det än är, så kommer det en dag då det känns bättre och blir lättare.
Så, jag tror jag ska lägga mer av min tid på saker som jagtycker om att göra. Och är det att följa en tv-serie så gör jag det. Och är det att gå långa promenader med Blessin så gör jag det. Ingen ska få sätta en standard för vad jag ska lägga min tid på.
Ni vet den där mallen som jag pratat om förut? Den som inte verkar vara skapt för mig? Den skiter jag i! Jag har min egen mall för hur jag vill ha det. Så länge jag inte förstör för nån annan så vill jag leva mitt eget liv och vara den jag är. För jag är bra på att vara just jag. KRAM!
måndag 3 oktober 2011
Nej nej... inte nu!
Jag har gått hela dagen och svalt och svalt. Det lixom kliar i halsen och känns tjockt. Men inte ont. Iallafall inte under dagen. Men nu på kvällen har det börjat svida i halsen. Det har jag verkligen inte tid med! Och jag vill absolut inte bli sjuk. Kommer inte på fråga! Det värker upp i örat på den sidan... men icke att jag godtar det!
Så kvällen är lugn, en hund på vardera sida i soffan och datorn i knät. Jenny är borta ikväll. Men jag antar att hon kommer hem till "Ensam mamma söker sen" :)
Ska ta alvedon och sova tidigt sen. Måste få sova känner jag. Har väl egentligen ingenting jag måste göra. Så jag tror det blir så. Lite tv senare och sen natta kudden :)
Zingo har funnit sig till rätta i vårt lilla kollektiv. Hon är bara för go den här stora lunsen! Gillar henne mycket, trots att det är lite annorlunda att ha en stor hund. Jag tycker det. Det är tyngre att hålla i kopplet, hon tar stor plats och hon blir lixom väldigt mycket när hon viftar på hela sig när hon är glad. Sen när man ska torka tassarna får man göra som på en häst. Trycka på bogen och lyfta tassen. Lika bak, man får se till att hon byter tyngdpunkt till andra tassen och så får man lyfta. Badhandduk i stället för liten handduk... Ja lite olika är det. Men hon är så go... pluttan!
Undrar just om jag ska leta fram lite halstabletter... hmmm...
Så kvällen är lugn, en hund på vardera sida i soffan och datorn i knät. Jenny är borta ikväll. Men jag antar att hon kommer hem till "Ensam mamma söker sen" :)
Ska ta alvedon och sova tidigt sen. Måste få sova känner jag. Har väl egentligen ingenting jag måste göra. Så jag tror det blir så. Lite tv senare och sen natta kudden :)
Zingo har funnit sig till rätta i vårt lilla kollektiv. Hon är bara för go den här stora lunsen! Gillar henne mycket, trots att det är lite annorlunda att ha en stor hund. Jag tycker det. Det är tyngre att hålla i kopplet, hon tar stor plats och hon blir lixom väldigt mycket när hon viftar på hela sig när hon är glad. Sen när man ska torka tassarna får man göra som på en häst. Trycka på bogen och lyfta tassen. Lika bak, man får se till att hon byter tyngdpunkt till andra tassen och så får man lyfta. Badhandduk i stället för liten handduk... Ja lite olika är det. Men hon är så go... pluttan!
Undrar just om jag ska leta fram lite halstabletter... hmmm...
Måndag igen
Tänk hörrni... den kommer alltid tillbaka, måndagen. Men för sjutton... vad gör det? Jag har världens bästa jobb :) Det är konstigt det där... jag känner ingen som helst måndagsångest! Jag har gjort det HELA mitt liv inför måndagarna. Men inte numera. Tror jag hamnat HELT rätt. Jag trivs så himla bra här. Och mina kollegor är fantastiska :) Vi har roligt ihop (hihi... än så länge...) och det är högt i tak. Inga underförstådda gliringar eller så. Bara sann humor och skratt. Även en klapp på axeln om det skulle behövas. Grymt är vad det är :) Gillar er hörrni!
Jag var ju som sagt i Sthlm i helgen. Firade min syster som fyllde år ju... det minns ni? ;) Jag berättade ju lite om Golden hits igår. Men jag känner att jag inte är klar med det än.
Jag låg och tänkte på det där när jag skulle sova. Jag är nog lite facinerad av just det här fenomenet "köttmarknad". Jag har aldrig nånsin upplevt det! Jag har ju varit på krogen och blivit raggad på... och raggat ;) Men det här var nåt annat! Det var som att när folk kom innanför dörren så gick dom in i en annan roll. Eller kanske gjorde vi alla det! Jag tänker på det i efterhand... jag tror inte jag mötte en enda blick som inte var lite, vad ska man säga, villig. Det var verkligen så! Helt galet!
Jag har nog aldrig känt mig så åtråvärd och vacker som på Golden Hits i lördags! Vilken egoboost :) Sen vetskapen om att just JAG inte är så speciell när det väl kommer till kritan... DET är faktskt inte så viktigt. Det är trevligt att känna sig attraktiv! Sen att drömmannen inte finns på Golden Hits... det vet jag. Tro mig! Men va sjutton, att få känna sig som dansgolvets drottning är aldrig fel! Stor eloge till alla killar som gör en stackars kvinnas självkänsla på topp ;) Ja herregid... ja det var roligt! Väldigt roligt!
Igår bar det av till Sigtuna där jag skulle hämta upp Zingo och en bil. Jenny ska jobba nämligen från och med imorgon och det blir lite rörigt med att rodda runt med rastning och så där med bara en bil. Kanske kan tyckas rörigare att hämta hem en hund till då? Ja kanske. Men det var inte läge att fråga Johan om hjälp igen och med Z kommer alltid en bil :) Fiffigt! Det betyder att både jag och Jenny kan åka kors och tvärs. Det underlättar just med hundroddandet. Dessutom löper Blessin just nu. Och hon och Dora är JÄTTE-jobbiga när Blessin löper. Dom röjer precis hela dagarna och kan bli ganska påfrestande. Blessin har ju den egenheten att hon tömmer sina analsäckar om hon blir riden på under löpet... Så det är ganska drygt att ha dem ihop.
Med Zingo leker hon inte i samma utsträckning och då kan hon och Z vara ihop på ena sidan grinden och Celma och Dora på andra sidan. Så har alla sällis oxå. Att jag tror att Johan faktiskt tycker det är ganska skönt att inte ha hund i två veckor är ju en bonus. Och jag får ju beta av nåra dagar på min hundpassningsskuld till honom :)
Så nu är Zingo på kollo hos oss i Borlänge två veckor. Hon och Blessin kommer vara med halva dagarna på jobbet och hemma halva dagarna. Det kommer bli kanon det. Att ha bil är bonus för mig!
Jag gick upp samma tid som jag brukar. Gick en halvtimme med hundarna. Gjorde allt jag brukar i samma takt. Åkte 07.25 och kom upp på kontoret 07.32. Känns en anings tidsslösande att ta buss! Jag är här tidigare än när jag inte går prommis innan duschen. Galet. Men skönt!
Dte betyder ju att jag kan ta lite längre lunch och ändå kunna åka hem vid fem. Och jag är hemma innan jag brukar eftersom jag har 7 minuter hem med bilen och det tar 45-50 minuter med buss. På morgonen tar det 55. Hem passar bussarna lite bättre. Men ändå. Ganska sjukt. Känns lockande med moppe faktiskt. Jaja, nu har jag ju bil... ett tag. Ska njuta av det tänkte jag :)
Jag var ju som sagt i Sthlm i helgen. Firade min syster som fyllde år ju... det minns ni? ;) Jag berättade ju lite om Golden hits igår. Men jag känner att jag inte är klar med det än.
Jag låg och tänkte på det där när jag skulle sova. Jag är nog lite facinerad av just det här fenomenet "köttmarknad". Jag har aldrig nånsin upplevt det! Jag har ju varit på krogen och blivit raggad på... och raggat ;) Men det här var nåt annat! Det var som att när folk kom innanför dörren så gick dom in i en annan roll. Eller kanske gjorde vi alla det! Jag tänker på det i efterhand... jag tror inte jag mötte en enda blick som inte var lite, vad ska man säga, villig. Det var verkligen så! Helt galet!
Jag har nog aldrig känt mig så åtråvärd och vacker som på Golden Hits i lördags! Vilken egoboost :) Sen vetskapen om att just JAG inte är så speciell när det väl kommer till kritan... DET är faktskt inte så viktigt. Det är trevligt att känna sig attraktiv! Sen att drömmannen inte finns på Golden Hits... det vet jag. Tro mig! Men va sjutton, att få känna sig som dansgolvets drottning är aldrig fel! Stor eloge till alla killar som gör en stackars kvinnas självkänsla på topp ;) Ja herregid... ja det var roligt! Väldigt roligt!
Igår bar det av till Sigtuna där jag skulle hämta upp Zingo och en bil. Jenny ska jobba nämligen från och med imorgon och det blir lite rörigt med att rodda runt med rastning och så där med bara en bil. Kanske kan tyckas rörigare att hämta hem en hund till då? Ja kanske. Men det var inte läge att fråga Johan om hjälp igen och med Z kommer alltid en bil :) Fiffigt! Det betyder att både jag och Jenny kan åka kors och tvärs. Det underlättar just med hundroddandet. Dessutom löper Blessin just nu. Och hon och Dora är JÄTTE-jobbiga när Blessin löper. Dom röjer precis hela dagarna och kan bli ganska påfrestande. Blessin har ju den egenheten att hon tömmer sina analsäckar om hon blir riden på under löpet... Så det är ganska drygt att ha dem ihop.
Med Zingo leker hon inte i samma utsträckning och då kan hon och Z vara ihop på ena sidan grinden och Celma och Dora på andra sidan. Så har alla sällis oxå. Att jag tror att Johan faktiskt tycker det är ganska skönt att inte ha hund i två veckor är ju en bonus. Och jag får ju beta av nåra dagar på min hundpassningsskuld till honom :)
Så nu är Zingo på kollo hos oss i Borlänge två veckor. Hon och Blessin kommer vara med halva dagarna på jobbet och hemma halva dagarna. Det kommer bli kanon det. Att ha bil är bonus för mig!
Jag gick upp samma tid som jag brukar. Gick en halvtimme med hundarna. Gjorde allt jag brukar i samma takt. Åkte 07.25 och kom upp på kontoret 07.32. Känns en anings tidsslösande att ta buss! Jag är här tidigare än när jag inte går prommis innan duschen. Galet. Men skönt!
Dte betyder ju att jag kan ta lite längre lunch och ändå kunna åka hem vid fem. Och jag är hemma innan jag brukar eftersom jag har 7 minuter hem med bilen och det tar 45-50 minuter med buss. På morgonen tar det 55. Hem passar bussarna lite bättre. Men ändå. Ganska sjukt. Känns lockande med moppe faktiskt. Jaja, nu har jag ju bil... ett tag. Ska njuta av det tänkte jag :)
söndag 2 oktober 2011
The famous meatmarket
Givetvis tyckte vi att detta ställe var perfekt att fira min kära syster som fyllde jämt i veckan. Ska man fira stort, då gör man det på Golden hits. Så, vi åkte tidigt dit för att slippa köa. När vi kom dit så var det lååång kö. Men det gjorde inget. Väl inne så köpte vi något kallt att fukta strupen med och precis då avslutades showen vid det dansgolv vi stod vid. Schlagermusiken drog igång och ''Tusen och en natt'' med Charlotte Perelli välkomnade oss till köttmarknaden.
Jag kan säga så här: hade man velat ligga så var det absolut inget svårt att få ragg! Man fick passa sig från att hålla någons blick lite för länge, det fanns alltid någon som var beredd på att uttdela kåta blickar. Lite otäckt... Men väldigt roligt! Vi flirtade hejvilt och Lotta siktade in sig på vakterna :-)
Rätt var det var fann sig Lotta dansandes till Lambada tätt ihop med en kille som var väääldigt ihärdig. Men vi drog henne ur den situationen ooch ett par minuter senare så hånglade han upp en annan tjej. Så speciell var hon... Hahaha! Ja jisses! Guuuud... Det var verkligen sant! Legenden om Golden hits stämmer!
Och vi var eniga på väg hem: Det här var en speciell upplevelse! Och vi gör det gärna igen :-D
En lååång dag avslutades med rapport till mamma vid kösbordet hemma. Och så klart den obligatoriska smögåsen och oboyen. Lyckat och fantastisk roligt!
Vi ska utforska legenden vidare... Det ska vi. Golden hits är värt ett besök till. Uvärdering pågår :-)
Published with Blogger-droid v1.6.8
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)