Jag funderar... Multikvinna eller Multi Kvinna.
Vilket känns mest jag?
Published with Blogger-droid v1.6.8
lördag 6 augusti 2011
Hur är det?
Jag funderar... Multikvinna eller Multi Kvinna.
Vilket känns mest jag?
Lördag på altanen!
Hej hej hej! Jag sitter på altanen idag. Har haft SKÖN sovmorgon! Välförtjänt tycker jag. Sovit lite för lite i veckan, legat på nätterna och funderat. Det känns som om jag har flyt just nu. Sommarjobbet funkar hur bra som helst. Dagarna flyter, jag går massor och känner att det börjar hända grejer på kroppen tack vare det. Snart är det lite semester inplanerat och sen drar nya jobbet igång.
Jag känner mig lätt i sinnet och det känns som om det lixom rullar :)
Idag ska jag beta av lite saker som jag behöver göra, det ska bli skönt. Förbereda lite oxå så jag har en del klart i förväg. Blev redaktör för Notisbladet för ett litet tag sen så jag ska sätta ihop det numret som kommer nästa gång. Eller göra det halvklart, en del som ska in får jag sent. Men det är skönt att förbereda lite.
Men funderingarna då, ja det är kring livet i stort. Låter djupt. Men så är det inte riktigt :) Utan mest att jag är glad att jag är jag och att det har mynnat ut så bra med jobb och allt. Det har varit många sömnlösa nätter för just tankarna kring vad det ska "bli av mig". Nu vet jag lite mer och jag tror det blir nåt riktigt bra av mig ;)
Så klart... jag saknar en man att dela livet med, kanske få ynnesten att föda ett barn... Det är en stor önskan hos mig. Mannen, ja honom kan jag ju mest hoppas på. Att han dyker upp. Eller att jag hittar honom. Men barn, det kan jag faktiskt ta tag i på egen hand. Så vi får se vad framtiden serverar. Nu ska jag fokusera på nya jobbet ett tag framöver, så får vi se hur det går med resterande sen. Vem vet, han med stort H kanske lurar i kulisserna och bara tar sin plats på scenen snart :)
Det finns inget facit för livet, inte för någon. Det är nog bra. Men ibland skulle man gärna tjuvkika lite på det och få en hint om vad som väntar en. Jag tror att denna höst och vinter kommer medföra en massa nya upplevelser för mig, jag ser fram emot det. Det ska bli skönt att skapa sig en egen vardag, så som de flesta andra har.
En varm lördagskram till er!
Jag känner mig lätt i sinnet och det känns som om det lixom rullar :)
Idag ska jag beta av lite saker som jag behöver göra, det ska bli skönt. Förbereda lite oxå så jag har en del klart i förväg. Blev redaktör för Notisbladet för ett litet tag sen så jag ska sätta ihop det numret som kommer nästa gång. Eller göra det halvklart, en del som ska in får jag sent. Men det är skönt att förbereda lite.
Men funderingarna då, ja det är kring livet i stort. Låter djupt. Men så är det inte riktigt :) Utan mest att jag är glad att jag är jag och att det har mynnat ut så bra med jobb och allt. Det har varit många sömnlösa nätter för just tankarna kring vad det ska "bli av mig". Nu vet jag lite mer och jag tror det blir nåt riktigt bra av mig ;)
Så klart... jag saknar en man att dela livet med, kanske få ynnesten att föda ett barn... Det är en stor önskan hos mig. Mannen, ja honom kan jag ju mest hoppas på. Att han dyker upp. Eller att jag hittar honom. Men barn, det kan jag faktiskt ta tag i på egen hand. Så vi får se vad framtiden serverar. Nu ska jag fokusera på nya jobbet ett tag framöver, så får vi se hur det går med resterande sen. Vem vet, han med stort H kanske lurar i kulisserna och bara tar sin plats på scenen snart :)
Det finns inget facit för livet, inte för någon. Det är nog bra. Men ibland skulle man gärna tjuvkika lite på det och få en hint om vad som väntar en. Jag tror att denna höst och vinter kommer medföra en massa nya upplevelser för mig, jag ser fram emot det. Det ska bli skönt att skapa sig en egen vardag, så som de flesta andra har.
En varm lördagskram till er!
fredag 5 augusti 2011
Så här är det!
Har ni hört Gabriellas sång? Väldigt bra. Och texten är så fin! Jag gillar den! Kolla:
Det är nu som livet är mitt
jag har fått en stund här på jorden
och min längtan har fört mig hit
det jag saknat och det jag fått
Det är ändå vägen jag valt
min förtröstan långt bortom orden
som har visat en liten bit
av den himmel jag aldrig nått
Jag vill känna att jag lever
all den tid jag har
ska jag leva som jag vill
jag vill känna att jag lever
veta att jag räcker till
Jag har aldrig glömt vem jag var
jag har bara låtit det sova
kanske jag hade jag inget val
bara viljan att finnas kvar
Jag vill leva lycklig
för att jag är jag
kunna vara stark och fri
se hur natten går mot dag
Jag är här och mitt liv är bara mitt
och den himmel jag trodde fanns
ska jag hitta där nånstans
Jag vill känna att jag levt mitt liv
Texten "Jag vill leva lycklig för att jag är jag" är så förbenat bra. Som det är jag! Jag vill leva lycklig för att jag är jag!
Det är nu som livet är mitt
jag har fått en stund här på jorden
och min längtan har fört mig hit
det jag saknat och det jag fått
Det är ändå vägen jag valt
min förtröstan långt bortom orden
som har visat en liten bit
av den himmel jag aldrig nått
Jag vill känna att jag lever
all den tid jag har
ska jag leva som jag vill
jag vill känna att jag lever
veta att jag räcker till
Jag har aldrig glömt vem jag var
jag har bara låtit det sova
kanske jag hade jag inget val
bara viljan att finnas kvar
Jag vill leva lycklig
för att jag är jag
kunna vara stark och fri
se hur natten går mot dag
Jag är här och mitt liv är bara mitt
och den himmel jag trodde fanns
ska jag hitta där nånstans
Jag vill känna att jag levt mitt liv
Texten "Jag vill leva lycklig för att jag är jag" är så förbenat bra. Som det är jag! Jag vill leva lycklig för att jag är jag!
Bild-googla sitt namn
Jag skrev "Catharina Bergman" i Googles sökruta. Tryckte enter. Klickade på "Bilder". En av de första bilderna var denna:
Bilden var länkad till just denna blogg och ett inlägg jag skrivit...
Jag är så jävla busted.
 |
| Det är folien runt en chokladtomte... som uppenbarligen ligger i magen när bilden togs. |
Bilden var länkad till just denna blogg och ett inlägg jag skrivit...
Jag är så jävla busted.
Jag bara måste få veta
Hihi! Jag fick inte sååå stora reaktioner på mitt förra inlägg... men nåra. Och just två intresserar mig:
Hur tänkte ni då? Ni får gärna vara anonyma om ni vill! Men kan ni inte tala om exakt VAD det är som inte är så klokt? Intressant att höra tycker jag! Jag vet ju att jag är ganska puckad ibland... och jag driver ju gärna med mig själv här på bloggen. Men just i detta inlägg känner jag inte att det är så himla tokigt :) Eller?
Det kanske är jag som inte riktigt ser vad det är som är så galet, men upplys mig!
Sen tror jag inte att jag är så skelögd som smilysen är... hihihi! Men att le lite snett så där... det kan jag nog göra ibland!
 | |||
| Två stycken har kryssat i rutan "du är inte klok" :) |
Hur tänkte ni då? Ni får gärna vara anonyma om ni vill! Men kan ni inte tala om exakt VAD det är som inte är så klokt? Intressant att höra tycker jag! Jag vet ju att jag är ganska puckad ibland... och jag driver ju gärna med mig själv här på bloggen. Men just i detta inlägg känner jag inte att det är så himla tokigt :) Eller?
Det kanske är jag som inte riktigt ser vad det är som är så galet, men upplys mig!
Sen tror jag inte att jag är så skelögd som smilysen är... hihihi! Men att le lite snett så där... det kan jag nog göra ibland!
torsdag 4 augusti 2011
Flummigt?
Detta inlägg blir kanske flummigt... jag vet inte. Men jag ska försöka sätta ord på sånt som är svårt att förklara. Det låter dramatiskt kanske men det är det inte alls. Jag försöker så får vi se hur det går :)
Jag har tänkt mycket på senaste tiden om hur man "väljer" vänner och så där. Eller vänner kanske är fel ord. Hur man dras till människor och vad man ser hos dem. Jag är ju som ni vet ganska asocial, eller iallafall inte så lätt att komma in på livet. Jag har lärt mig med åren att det inte är farligt att lära känna nytt folk. Men jag får ibland pressa mig lite för att öppna upp mig.
Det allra enklaste är ju att helt enkelt låta bli att åka på den där fikan med gamla kompisar eller inte följa med om nån ska iväg på nåt. Och det har inte med folket jag ska träffa och göra. För åker jag så har jag ju jättetrevligt! Det är hos mig det sitter, inte hos andra.
Lite lika är jag med såna som jag tycker om. Jag tycker om dem, nästan hur tokiga saker dom än gör eller säger. Det kan vara personer som är väldigt illa omtyckta från andra håll, men som jag hittar nåt gemensamt med eller har nån form av utbyte av. Sen behöver jag inte gilla vad dom gör, men så länge dom inte är "dumma" mot mig eller sticker mig i ryggen så tycker jag om dem.
Om man vänder på det... folk jag INTE tycker om. Oavsett om det är välförtjänt eller inte, har jag väldigt svårt att släppa in i mitt liv och ge en chans. Det är trångsynt, jag vet. Men det är ju samma där, det har inte med personerna att göra utan det är jag som är som jag är. Det är nog ganska lätt att få en uppfattning om mig som inte stämmer. Jag kan nog vara ganska knepig ibland.
Men så kommer jag till det här med att faktiskt stanna upp och försöka få grepp om någon. Jag kan nog oxå lätt få en uppfattning om någon som sen håller i sig. Det krävs ganska mycket för att jag ska ändra uppfattning. Det ska väldigt mycket till för att jag ens ska försöka ändra uppfattning... att jag ska ta mig åbäket att lägga undan det jag tror eller tycker och bara låta personen få visa vem den är. Återigen, detta är en brist hos mig som jag jobbar på ganska mycket.
Jag är i grunden väldigt godtrogen som person. Och berättar någon för mig att en annan sagt något elakt om mig eller gjort något som påverkar mig negativt, så kan jag bli väldigt sårad. Det kanske säger sig självt, men jag tar ganska illa vid mig. För är det nåt jag försöker tänka på så är det att inte medvetet vara dum mot någon. Jag har väldigt svårt för personer som medvetet och beräknande är dumma mot andra, även om det inte är mot mig. Eller personer som medvetet och beräknande gör saker för att sabba för andra vad det än månne vara. Ja, jag snackar oxå skit ibland och säger saker som kanske inte är så bra. Men i grund och botten, när det väl kommer till kritan, så är jag väldigt omtänksam och snäll.
En sån person, som medvetet gör saker för att vara dum, kan jag tycka illa om hela livet. Det spelar ingen som helst roll att personen ändrar sig eller så... Jag kan hålla fast vid att denne någon är en dålig människa. Stor brist hos mig själv. För människor förändras och kan ibland se sina misstag och ångra sig. En del ber om ursäkt till och med :)
Ibland händer nånting som gör att jag släpper "garden" mot en sån person och inser att det faktiskt finns nåt där som inte är alltigenom ruttet. Tänka sig va?! Att det finns egenskaper hos den personen som jag gillar. Denne kanske har ändrat sig... eller kanske bara insett sin okunskap... eller helt enkelt bett om ursäkt. Det är hemskt att sitta och erkänna det... men det händer vääääldigt sällan att jag släpper garden. Man behöver inte tycka lika om allt eller ens gilla personens åsikter om allt. Men det kan finns nåt där som gör att man stannar till och funderar på vad det är. Och så släpper man garden. Ganska ofta är det ju så då att man faktiskt ser fler sidor på det myntet. Och då kan jag bli väldigt glad. Att jag bevisats ha fel... att jag har rätt i mångt och mycket att vara godtrogen och tro gott om människor!
Det är intressant tycker jag, att man fortfarande som vuxen har dessa insikter lite då och då.
En annan liten grej som jag tänker på. Det är hur man attraheras av människor. Jag gillar ju män. Alltså MÄN. Inte pojkar. Män. Jag gillar manlighet och styrka. Jag gillar intelligens och utmaningar intellektuellt från en man. Ibland ser man en man som ser bra ut, har snygg häck och breda axlar. Sen öppnar han munnen och ut kommer ingenting. Då är han inte snygg längre. Sen finns det män som ser ok ut, varken Brad Pitt eller Mr Bean (jag tycker inte att Mr Bean har ett attraktivt utseende... men smaken är ju som bekant som baken), men som man kanske vid första anblicken tänker att "nja, inte min typ". Så sitter man och pratar med denna man. Och det öppnar sig en helt ny värld. Och helt plötsligt så är mannen as-snygg. Han blir attraktiv så man smäller av!
Det finns ju en tredje typ oxå... den där som är som Mr Bean. Inte allas attraktiv i ens egna ögon. Det finns inte en grej som sitter rätt eller en enda detalj som är attraktiv... och här är det ju väldigt individuellt vad dessa saker är. Man tänker inte ens att personen ser ok ut. Men denna person har en insida som fascinerar. DET finns där. Visst är det märkligt?
Om denne person, den tredje typen, skulle vara en sån där elak och dum person. Då spelar det ingen som helst roll för mig att denne har någon form av DET. Ingenstans och inte då heller. Jag känner/vet om EN sån person. Jag kommer inte säga vem det är så klart och det är ingen av er som läser här som vet vem det är. Men jag känner/vet om en person som har gjort så mycket dumma och sjuka saker. Denne person, vilket är en man, är en medvetet elak person och som gör så sjuka grejer... Men han har DET. Det finns en glöd i honom som är jättespännande.
Men jag skulle inte ta i honom med tång. Jag skulle inte ens fundera på att försöka ge honom en chans. Men det finns en medvetenhet i hans personlighet som verkligen är attraktiv. Visst är det sjukt!?
Ja, jag vet inte om jag är nåt klokare nu en innan jag skrev detta inlägg... men jag kan förundras över hur det är ibland med människor man släpper in eller låter bli att släppa in i ens liv. Hur man väljer och hur man förändras när man inser att man kanske har haft fel. Eller rätt, man kan ju ibland välja att släppa ner garden och ALLT man tänkt och trott stämmer. Det är ett as. Men då får man ju se det som en lärdom :)
Ja livet är inte lätt hörrni! Men ibland gör man det svårare än vad det behöver vara :) Kram på er!
Jag har tänkt mycket på senaste tiden om hur man "väljer" vänner och så där. Eller vänner kanske är fel ord. Hur man dras till människor och vad man ser hos dem. Jag är ju som ni vet ganska asocial, eller iallafall inte så lätt att komma in på livet. Jag har lärt mig med åren att det inte är farligt att lära känna nytt folk. Men jag får ibland pressa mig lite för att öppna upp mig.
Det allra enklaste är ju att helt enkelt låta bli att åka på den där fikan med gamla kompisar eller inte följa med om nån ska iväg på nåt. Och det har inte med folket jag ska träffa och göra. För åker jag så har jag ju jättetrevligt! Det är hos mig det sitter, inte hos andra.
Lite lika är jag med såna som jag tycker om. Jag tycker om dem, nästan hur tokiga saker dom än gör eller säger. Det kan vara personer som är väldigt illa omtyckta från andra håll, men som jag hittar nåt gemensamt med eller har nån form av utbyte av. Sen behöver jag inte gilla vad dom gör, men så länge dom inte är "dumma" mot mig eller sticker mig i ryggen så tycker jag om dem.
Om man vänder på det... folk jag INTE tycker om. Oavsett om det är välförtjänt eller inte, har jag väldigt svårt att släppa in i mitt liv och ge en chans. Det är trångsynt, jag vet. Men det är ju samma där, det har inte med personerna att göra utan det är jag som är som jag är. Det är nog ganska lätt att få en uppfattning om mig som inte stämmer. Jag kan nog vara ganska knepig ibland.
Men så kommer jag till det här med att faktiskt stanna upp och försöka få grepp om någon. Jag kan nog oxå lätt få en uppfattning om någon som sen håller i sig. Det krävs ganska mycket för att jag ska ändra uppfattning. Det ska väldigt mycket till för att jag ens ska försöka ändra uppfattning... att jag ska ta mig åbäket att lägga undan det jag tror eller tycker och bara låta personen få visa vem den är. Återigen, detta är en brist hos mig som jag jobbar på ganska mycket.
Jag är i grunden väldigt godtrogen som person. Och berättar någon för mig att en annan sagt något elakt om mig eller gjort något som påverkar mig negativt, så kan jag bli väldigt sårad. Det kanske säger sig självt, men jag tar ganska illa vid mig. För är det nåt jag försöker tänka på så är det att inte medvetet vara dum mot någon. Jag har väldigt svårt för personer som medvetet och beräknande är dumma mot andra, även om det inte är mot mig. Eller personer som medvetet och beräknande gör saker för att sabba för andra vad det än månne vara. Ja, jag snackar oxå skit ibland och säger saker som kanske inte är så bra. Men i grund och botten, när det väl kommer till kritan, så är jag väldigt omtänksam och snäll.
En sån person, som medvetet gör saker för att vara dum, kan jag tycka illa om hela livet. Det spelar ingen som helst roll att personen ändrar sig eller så... Jag kan hålla fast vid att denne någon är en dålig människa. Stor brist hos mig själv. För människor förändras och kan ibland se sina misstag och ångra sig. En del ber om ursäkt till och med :)
Ibland händer nånting som gör att jag släpper "garden" mot en sån person och inser att det faktiskt finns nåt där som inte är alltigenom ruttet. Tänka sig va?! Att det finns egenskaper hos den personen som jag gillar. Denne kanske har ändrat sig... eller kanske bara insett sin okunskap... eller helt enkelt bett om ursäkt. Det är hemskt att sitta och erkänna det... men det händer vääääldigt sällan att jag släpper garden. Man behöver inte tycka lika om allt eller ens gilla personens åsikter om allt. Men det kan finns nåt där som gör att man stannar till och funderar på vad det är. Och så släpper man garden. Ganska ofta är det ju så då att man faktiskt ser fler sidor på det myntet. Och då kan jag bli väldigt glad. Att jag bevisats ha fel... att jag har rätt i mångt och mycket att vara godtrogen och tro gott om människor!
Det är intressant tycker jag, att man fortfarande som vuxen har dessa insikter lite då och då.
En annan liten grej som jag tänker på. Det är hur man attraheras av människor. Jag gillar ju män. Alltså MÄN. Inte pojkar. Män. Jag gillar manlighet och styrka. Jag gillar intelligens och utmaningar intellektuellt från en man. Ibland ser man en man som ser bra ut, har snygg häck och breda axlar. Sen öppnar han munnen och ut kommer ingenting. Då är han inte snygg längre. Sen finns det män som ser ok ut, varken Brad Pitt eller Mr Bean (jag tycker inte att Mr Bean har ett attraktivt utseende... men smaken är ju som bekant som baken), men som man kanske vid första anblicken tänker att "nja, inte min typ". Så sitter man och pratar med denna man. Och det öppnar sig en helt ny värld. Och helt plötsligt så är mannen as-snygg. Han blir attraktiv så man smäller av!
Det finns ju en tredje typ oxå... den där som är som Mr Bean. Inte allas attraktiv i ens egna ögon. Det finns inte en grej som sitter rätt eller en enda detalj som är attraktiv... och här är det ju väldigt individuellt vad dessa saker är. Man tänker inte ens att personen ser ok ut. Men denna person har en insida som fascinerar. DET finns där. Visst är det märkligt?
Om denne person, den tredje typen, skulle vara en sån där elak och dum person. Då spelar det ingen som helst roll för mig att denne har någon form av DET. Ingenstans och inte då heller. Jag känner/vet om EN sån person. Jag kommer inte säga vem det är så klart och det är ingen av er som läser här som vet vem det är. Men jag känner/vet om en person som har gjort så mycket dumma och sjuka saker. Denne person, vilket är en man, är en medvetet elak person och som gör så sjuka grejer... Men han har DET. Det finns en glöd i honom som är jättespännande.
Men jag skulle inte ta i honom med tång. Jag skulle inte ens fundera på att försöka ge honom en chans. Men det finns en medvetenhet i hans personlighet som verkligen är attraktiv. Visst är det sjukt!?
Ja, jag vet inte om jag är nåt klokare nu en innan jag skrev detta inlägg... men jag kan förundras över hur det är ibland med människor man släpper in eller låter bli att släppa in i ens liv. Hur man väljer och hur man förändras när man inser att man kanske har haft fel. Eller rätt, man kan ju ibland välja att släppa ner garden och ALLT man tänkt och trott stämmer. Det är ett as. Men då får man ju se det som en lärdom :)
Ja livet är inte lätt hörrni! Men ibland gör man det svårare än vad det behöver vara :) Kram på er!
onsdag 3 augusti 2011
Förbannade gubbe!
Idag på morgonprommisen så gick vi längs en ganska lite trafikerad väg. Den är inte så bred, men eftersom det inte kommer bilar där nästan nån gång så är det gott om plats för en bil som vill passera. Ingen mötande trafik eller så. Idag kom den en liten polo åkande, gubben vid ratten såg mig och lyfta handen till hälsning. Jag nickade lite och såg att han verkade vilja hålla sin kant på vägen. Jag kallade till mig hundarna som kom och satt vid mina fötter.
Gubbfan åker då så nära oss att om det varit Celma eller Dora som satt längst ut i vägen så hade dom fått svansen tillplattad! Nu var det fröken svanslös som intagit den platsen så det gick bra. Men va fan! Jag vrålade åt gubben och smällde till hans ruta, han körde ganska sakta så jag hann med det.
Då stannar han och går ur, frågar MIG vad jag har för fel i huvudet...? Va? Satans gubbe! Jag tog sats och frågade om han var helt efterbliven, jag sa det med blicken fäst på honom som en kobra. "Jag kallade in hundarna för att du skulle kunna köra förbi utan problem, men du kör så nära så hundarna nästan blev påkörda! Du har ju för fan hela vägen att köra på!" Han såg ganska snabbt att här var det ingen idé att göra nån grej av detta och vände mot sin bil igen lite förlägen. Inte ett ljud till sa han.
Jag hoppas att han skäms och inser att det är fanimej folkvett att ta ut avståndet när man får ett hinder på sin sida. Idiot! Ser jag hans bil på stan ska jag lägga en hundbajspåse (med innehåll) på hans ruta så han fattar budskapet.
Gubbfan åker då så nära oss att om det varit Celma eller Dora som satt längst ut i vägen så hade dom fått svansen tillplattad! Nu var det fröken svanslös som intagit den platsen så det gick bra. Men va fan! Jag vrålade åt gubben och smällde till hans ruta, han körde ganska sakta så jag hann med det.
Då stannar han och går ur, frågar MIG vad jag har för fel i huvudet...? Va? Satans gubbe! Jag tog sats och frågade om han var helt efterbliven, jag sa det med blicken fäst på honom som en kobra. "Jag kallade in hundarna för att du skulle kunna köra förbi utan problem, men du kör så nära så hundarna nästan blev påkörda! Du har ju för fan hela vägen att köra på!" Han såg ganska snabbt att här var det ingen idé att göra nån grej av detta och vände mot sin bil igen lite förlägen. Inte ett ljud till sa han.
Jag hoppas att han skäms och inser att det är fanimej folkvett att ta ut avståndet när man får ett hinder på sin sida. Idiot! Ser jag hans bil på stan ska jag lägga en hundbajspåse (med innehåll) på hans ruta så han fattar budskapet.
tisdag 2 augusti 2011
Tänk!
Just det har vi :-) Tänk vad bra vi har det!
Published with Blogger-droid v1.6.8
Lärdomar
Igår fick jag en komplimang av en person som jag inte väntat mig att jag skulle få det av. Det var kanske inte egentligen en komplimang... men ett erkännande. Jag vill inte gå in på riktigt vad det var, men orden gjorde mig glad. Några ord som uppriktigt sagt var som att strippa mig naken. Inte rent praktiskt, utan psykiskt :)
Jag blev ställd och samtidigt kände jag återigen, det finns hopp för mänskligheten. Det finns så många missförstånd och förutfattade meningar i världen. Om jag lyckas påverka en enda person till att ändra sin uppfattning eller se ett missförstånd så har jag lyckats. Tänk om vi alla tog det som uppgift.
Har ni sett filmen "Skicka vidare". Det är en ruskigt bra tanke. En pojke gör som projekt att göra något fint/bra för tre personer, som gentjänst vill han att dessa tre skall göra tre personer samma tjänst. Inte samma... men göra nåt bra eller fint, hjälpa personen i fråga. Som ett pyramidspel med den enda vinsten att man ger tillbaka en god gärning till världen.
Läs om filmen, eller se den, det är tänkvärt. Om vi alla erkände misstag och försökte förstå oss på varann utan fördomar, då skulle världen säkert vara lite lite bättre.
Jag blev ställd och samtidigt kände jag återigen, det finns hopp för mänskligheten. Det finns så många missförstånd och förutfattade meningar i världen. Om jag lyckas påverka en enda person till att ändra sin uppfattning eller se ett missförstånd så har jag lyckats. Tänk om vi alla tog det som uppgift.
Har ni sett filmen "Skicka vidare". Det är en ruskigt bra tanke. En pojke gör som projekt att göra något fint/bra för tre personer, som gentjänst vill han att dessa tre skall göra tre personer samma tjänst. Inte samma... men göra nåt bra eller fint, hjälpa personen i fråga. Som ett pyramidspel med den enda vinsten att man ger tillbaka en god gärning till världen.
Läs om filmen, eller se den, det är tänkvärt. Om vi alla erkände misstag och försökte förstå oss på varann utan fördomar, då skulle världen säkert vara lite lite bättre.
måndag 1 augusti 2011
Besviken
För en vecka sen kom ett mail från en tjej som jobbar på Etteplan där jag börjar i september. Det stod att festkommittén hade planer för helgen den 2-4:e sept. Att man skulle boka in den helgen. Och jag var ju redan bokad... skulle på bröllop då. Det är ett par goda vänner som gifter sig och jag såg fram emot att fira deras dag.
Sen kom ett till mail där chefen skrev att det det var trevligt att få presentera alla nyanställda just den där helgen som det stod om i första mailet. Jag insåg att jag var tvungen att boka av bröllopet... Det är nog viktigt att vara med på en sån där tillställning när det är så många nya som ska jobba ihop.
Men jag blev väldigt besviken för att jag inte kunde gå på bröllopet... Så klart kan det ju bli en trevlig helg med nya jobbet oxå, det är ju inte där skon klämmer... bara så synd att det var samma helg. Trist att behöva välja.
Sen kom ett till mail där chefen skrev att det det var trevligt att få presentera alla nyanställda just den där helgen som det stod om i första mailet. Jag insåg att jag var tvungen att boka av bröllopet... Det är nog viktigt att vara med på en sån där tillställning när det är så många nya som ska jobba ihop.
Men jag blev väldigt besviken för att jag inte kunde gå på bröllopet... Så klart kan det ju bli en trevlig helg med nya jobbet oxå, det är ju inte där skon klämmer... bara så synd att det var samma helg. Trist att behöva välja.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)